Den sanning man andas i frihet

Jag står bakom den gröna dörren i Paris, 
även hit följde den med de fördrivna
även här var den, även här är den: 
den ryska gropen.
En dag skall jag besöka den,
när guiden får tag på en nyckel.
Ovanför porten ser jag den osynliga skriften:
Platons thaumadzein, förundran, porten
in i istina, Sanningslandet.

Den ryska gropen kunde varken 
kommunister eller nazister schakta igen,
den följde med fångarna till koncentrationslägren
i Sibirien och Ravensbrück,
intill det sista andetaget: istina,
det ryska ordet för den sanning
man andas i frihet.

Där står fångvaktarna 
och vaktar porten in i istina,
ovanför porten har de skrivit
på ryska och tyska,
att arbete skapar frihet
och det är pravda, sanningen,
den ideologiska värdegrunden,
den officiella, den gemensamma,
den inbillade, att man med slagord
kan stoppa istina, andningen,
som följer till Gulag, till Auschwitz,
här hör jag dess andning,
bakom en grön dörr i Paris 2004.