Kvänska - språket som saknar ordböcker

Kvänskan erkändes som minoritetsspråk av Norges riksdag 2005. Språket har ännu inga ordböcker eller grammatikböcker, men det har inte hindrat bokutgivning på språket.

Alf Nilsen-Börsskog har skrivit sin tredje roman på minoritetsspråket kvänska.

Alf Nilsen-Börsskog har skrivit sin tredje roman på minoritetsspråket kvänska.

Foto: Kjell Ivar Olsen

Kultur2011-10-13 07:55

Nu har tredje delen av romanserien Elämän jatko, som betyder "livet går vidare", kommit ut på kvänska. Den har titeln Rauha. I denna roman skildras verkliga historiska händelser våren 1945 i Porsanger, Finnmark, när andra världskriget är över. Det är en tid av osäkerhet när kriget bränt ner byn Börsanger, som måste byggas upp från grunden och det sker under stor nöd.

Författaren Alf Nilsen-Börsskog är född 1928 och debuterade med den kvänska romanen Kuosuvaaran takana 2004, ett år innan språket blev officiellt. Efter det följde del två av romanserien och även diktsamlingar. Alf Nilsen-Börsskog räknas som en av pionjärerna för det kvänska språket och kulturen.

Kväner beskrivs av uppslagsverket Nationalencyklopedin som ett i medeltida källor omnämnt västfinskt folkslag eller, snarare, förbund av jägare, fiskare och krigare.

Kvänerna företog jakt-, handels-, tributkrävnings- och plundringsexpeditioner till bland annat Lappland och Finnmarken under perioden från 800-tal till 1100-tal. De var föregångare till birkarlarna och omtalas bland annat i Egill Skalla-Grímssons saga, där en kung över kvänerna, Faravid, nämns. Kväner är även benämning på de finnar som alltsedan 1500-talet bosatt sig i Nordnorge.

I norra Troms och Finnmark bor cirka 3 000 kväner, som fortfarande delvis använder ett eget språk. Det har likheter med meänkieli, estniskan och en del av samiskan.

Det är bokförlaget Idut i Indre Billefjord som ger ut böcker på kvänska. Det sker med stöd av norska staten, Norska kulturfonden, Norsk-finska kulturfonden, Finnmarks fylkeskommune och Kvänska institutet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!