Litteraturen en väg tillbaka till rötterna

När Tove Alsterdal gav ut sin första kriminalroman, Kvinnorna på stranden, fick den översvallande fin kritik. Det var en strålande "debut". Och recensionerna av Tove Alsterdals andra kriminalroman, I tystnaden begravd, har också varit positiva. Boken handlar om mordet på Lars Erkki Svanberg, som en gång var Sveriges snabbaste skidåkare. "En värdig uppföljare till hennes succédebut", skrev Kristianstadsbladet och NSD:s kulturredaktör Jan Bergsten framhöll i sin recension att boken är så mycket mer än en kriminalroman.

Något som Alsterdal själv också lyfter fram när vi samtalar över en hamburgare, i glappet mellan två tv-intervjuer och väntan på att resa till Tornedalen.

För en viktig del av boken kretsar kring huvudpersonens sökande efter sina rötter och den så kallade ryssutvandringen som var ett stigma i många familjer. Något som man talade tyst om. Eller inte alls.

- Jag fastnade för ryssutvandringen när jag höll i Kaa Enebergs bok Förnekelsens barn och läste om en Nils Bucht som reste till Sovjet och aldrig kom tillbaka. För det handlade ju om min släkt och jag hade aldrig hört talas om historien, säger Alsterdal.

- Det är ju en spännande historia om människor som trodde att de reste till ett paradis. Men för många slutade det illa. Nils Bucht blev avrättad, men det fick vår släkt veta först 1999. Och även om Kaa Eneberg skrev sina böcker Tvingade till tystnad: en okänd historia om några svenska familjeöden och Förnekelsens barn. Svenskarna som drog österut om ryssutvandringen så är det en historia som inte är så välkänd, säger Alsterdal.

- Men sedan är Tornedalen intressant eftersom området har varit mitt i världens konflikter. Ryssland är ju väldigt nära och världshändelserna var ju faktiskt mer närvarande Tornedalen än på många andra platser i Sverige.

Boken har också varit ett sätt att närma sig Tornedalen för Tove Alsterdal. Hennes mamma flyttade från Karungi när hon var 17 år och Tove föddes i Skåne - långt från släkten och meänkielin.

- Jag har flyttat hela livet och det är nog därför som jag är så upptagen av rötterna i pjäser som Packa, Packa och Vems är du?.

Men hon har aktat sig för att skriva om Karungi, utan skapade en egen fiktiv by för att stå fri när hon skapade sin intrig.

- På det sättet har jag kunnat skriva det Tornedalen som finns inne i mitt huvud. Det handlar ju trots allt om en kriminalroman och miljön har fått låna drag av min släkt med minnen, hus och så vidare. Att skriva in Karungi i boken hade känts alldeles för tungt. Det hade blivit för mycket ansvar, säger Alsterdal.

Annars är hon mycket noga med att vara verklighetstrogen och gör omfattande research inför varje bok.

- Jag var i Ryssland och reste för att kunna gestalta den ryska karaktären, som är en maffiatyp. Så när jag var där gick jag omkring och låtsades att jag var en gangster. Jag gick till och med in på FSB (Federal Security Service of the Russian Federation reds anm.) för att få en känsla för hur människorna som jobbar där ser ut och jag fotograferar platserna för minnet. Ja, kanske inte på FSB, säger Alsterdal och skrattar.

- Som författare vill jag ju sätta mig in i hur mina rollkaraktärer skulle tänka. Men det tog tid att komma in i det ryska sättet att tänka. Då var det lättare med huvudpersonen, eftersom hon ligger ganska nära mig, säger Alsterdal och börjar snegla på klockan.

Nästa tv-intervju väntar - och sedan en resa genom snöröken upp till Haparanda.

- Det är kul att vara ute och möta sin publik som författare. Och jag sa till förlaget att vi måste börja i Norrbotten - även om jag är lite nervös för vilka frågor jag kommer att få...