Det blir böckerna nummer 60, 61, 62 och 63 i det lilla förlagets utgivning.
- Vi började 1991 med ett tidningsprojekt om Svartöstan som blev en bok och till slut ett förlag, säger förläggaren Peo Rask, när han presenterar de fyra nya titlarna och där en femte snart står klar att presentera.
Ofta är det nya författare som förlaget lanserar, men denna gång är det tidigare kända poeter som återkommer. En av böckerna är en ren nyutgivning av Eric Fylkesons Pojkdockans dikter från 1985.
- Jag läste honom som 25-åring hemma i Karlstad och fastnade för boken. Den har följt mig genom åren och jag tyckte att den borde ges ut igen. Den handlar om att det i varje man finns en skör pojke och han klär av och på pojken. Det visar sig att det egentligen inte hänt något sedan 1980-talet, säger Peo Rask.
- Böcker ska kunna göra en loop och komma tillbaka, säger medförläggaren Peter Sundström.
Förlaget har också valt att satsa på en död poet, norrbottningen Birger Vikström. Peo Rask har sökt och funnit texter som tidigare inte publicerats någonstans eller som inte nått bokform. Den har titeln Mitt namn är Birger Vikström. Så enkelt är mitt elände!
- I denna bok finns en text som han skrev på Brunnsviks folkhögskola och som visar hur han tar form som författare, säger Peo Rask.
Han har gått till botten med Vikströms produktion, forskat i Kungliga bibliotekets tidnings- och tidskriftsläggar. Då fann han noveller publicerade i bland annat NSD.
- Mest imponerad är jag av Birger Vikströms texter i dagsaktuella frågor. Han hade ett stort samhällsengagemang, till exempel romernas situation. Då kallades de zigenare och han beskriver deras situation som "Sveriges negrer".
Den övriga vårvinterutgivningen består i en, som den kallas, lyrikatlas av Roberth Ericsson med titeln Huvudstäderna i huvudet och Roger Melins diktsamling Serifos kust. I nästa vecka släpps också Åsa Petersens Mitt queera hjärta.
Det blir den 64:e boken under 20 år i skuggan av de stora förlagen med de storsäljande författarna.
- Det är viktigt att det finns ett bokförlag i Norrbotten. Det är en fråga om vår identitet, säger Peo Rask.
- Vi tycker att vi gör en viktig kulturell gärning, säger Peter Sundström.
Många tror säkert att samhället tryggar det lilla förlagets utgivning av okända poeters verk, men så enkelt är det inte.
- Vissa böcker får vi bidrag till från Kulturrådet, men då måste boken redan vara tryckt. Vi får inget bidrag i förväg, säger Peter Sundström.
- Då köper Kulturrådet helt enkelt 291 exemplar av boken, säger Peo Rask.
Så det gäller att jaga kostnader för att få bokutgivningen att gå ihop.
- Vi trycker böckerna i Baltikum. Det kostar nästan hälften mot att trycka i Norrbotten. Det betyder också att böckerna blir billigare för köparna, säger Peo Rask.
En bok ska inte bara tryckas, den måste också nå publiken. Internet blev en möjlighet för de små förlagen.
- Genom nätet kan vi enkelt nå ut till köparna, men vi har också bra samarbete med lokala bokhandlare, säger Peo Rask.
Och även om förlaget är lokalt så är inte alla författare lokala.
- Vi sätter ingen författargräns vid länsgränsen. Vi hämtar författare också från andra håll i landet så det kommer ut det som är gott ur den mixen, säger Peo Rask.
Alla böcker når inte en köpare. De blir hyllvärmare och för att bereda plats för nya utgåvor rensar Black Island Books i lagret, men gör det på ett annorlunda sätt.
- I stället för papperstuggen får stadsbiblioteket ge bort böckerna, säger Peo Rask.
Stadsbiblioteket tackar och tar emot.
- Det kan få besökarna att börja läsa poesi, säger bibliotekarien Inger Fredriksson vid bokbordet där det inte krävs något lånekort.