Sista salvan blev film

För fem år sedan föll den höga gruvlaven i Laisvall. Det krävdes två sprängningar för att utradera den sista resten av gruvnäringen i gruvsamhället. Om den sista salvan i Laisvall har Maria Söderberg gjort kortfilmen Länge leve gruvan.

Den höga gruvlaven i Laisvall störtar samman 2006, men först efter en andra sprängning. Gruvepoken är över och gruvsamhället Laisvall blir ett fritidssamhälle för norrmän.

Den höga gruvlaven i Laisvall störtar samman 2006, men först efter en andra sprängning. Gruvepoken är över och gruvsamhället Laisvall blir ett fritidssamhälle för norrmän.

Foto: Maria Söderberg

Kultur2011-04-14 07:45

Nu växer slyn på det gamla gruvområdet, snart tar träden över och blir till skog. Inga spår ska finnas kvar efter en gruvverksamhet som pågick under 58 år, från krigsåret 1943 till den 1 oktober 2001.

Gruvan var tidvis Europas största blygruva, men också silver och zink utvanns. 62 miljoner ton malm bröts under gruvans livstid och vid nedläggningen hade den 190 anställda.

Gruvsamhället Laisvall, som en gång räknade ett tusental medborgare, har blivit ett fritidsparadis för norrmän. Inte ett hus står tomt. Det är bostadsbrist i Arjeplogs kommun.

Maria Söderberg har dokumenterat Laisvallgruvans sista tid. Resultatet har blivit utställningar, en bok, en timslång film och nu en kortfilm som kommer att sändas i Sveriges television i slutet av denna månad.

Hon vill att gruvan i Laisvall inte ska glömmas.

- Vår samtid dokumenteras inte. Det finns mera sparat av det som hände för 6 000 år sedan än det som hände 60 år tillbaka. Inget av det som fanns i Laisvallgruvan bevarades, inget museum var intresserat. Själv sparade jag någras saker och nu kommer ett stort hjul som jag räddade att bli ett monument på gruvområdet.

Hennes kortfilm utgår från det definitiva slutet på gruvepoken, när den höga gruvlaven sprängdes för fem år sedan. Vi får följa sprängarbasen och hans våndor inför uppdraget. Hur första salvan misslyckas inför stor publik och hur gruvlaven till sist ger med sig och störtar vid den senare, hemlighållna, sprängningen.

- Jag har sett filmen många gånger men blir fortfarande rörd varje gång jag ser den. När jag sökte mitt eget ursprung fann att det också var min gruva, att jag hade släktingar som varit gruvarbetare i Laisvall.

Hon inledde dokumentationen den sista tid gruvbrytningen fortfarande pågick. Sedan fortsatte hon och det har kostat på, ekonomiskt.

- Ibland har jag fått vända på tiorna. Periodvis har dokumentationsprojektet nästan sänkt mig.

När hon växte upp i Arjeplog visste hon inget om den lokala historien, att Arjeplog egentligen var en gruvkommun. Förutom Laisvall fanns ju också Nasafjäll.

- De som flyttade till Laisvall kom från kusten, från Malmfälten, från Danmark och till och med från Karelen. Laisvalleleverna var ett annat folk än de infödda arjeplogsborna när de kom med skolbussen till högstadiet i Arjeplog.

Bristen på kunskap om sin egen kommuns historia kände hon som turistguide i unga år. Hon visset inte vad hon skulle tipsa turisterna om utöver Silvermuseet och utsikten från Galtispuoda.

- Nu tar jag revansch och ordnar runtvandringar. Arjeplog vimlar ju av historia.

Maria Söderberg är 52 år och har tidigare i journalistkarriären skildrat fjärran länder som Afghanistan, Indien och Thailand. Hon flyttade till Stockholm i unga år

- Nu reder jag ut frågetecknen kring min egen historia. Det är en bonus efter dokumentationen om Laisvall. Jag ser mig själv som en framtida boende i Arjeplog, säger hon.

FAKTA

FAKTA Laisvallgruvan
1938 upptäcks ett stenblock som innehåller bly i sjön Stor-Laisan, Prospektering och borrning startar för att lokalisera mineraliseringen
1942 träffas avtal mellan staten och Boliden Gruvaktiebolag om att starta produktionen eftersom Sverige hotas av avspärrning och det gäller att säkra det inhemska behovet av bly. De första bostadshusen byggs i väglöst land, 35 km västnordväst om tätorten Arjeplog.
Den ursprungliga malmkroppens storlek uppskattades till 75 miljoner ton. Under storhetstiden bröts varje år mellan 1 och 2 miljoner ton malm. Ur malmen framställdes även betydande mängder zink och en del silver.
Laisvallsgruvan var tidvis Europas största blygruva. När den stängdes hade ca 62 miljoner ton malm brutits, dvs. större delen av den ursprungligen tillgängliga mängden.
Efter stängningen hösten 2001 återställdes landskapet. Gruvlaven sprängdes 2006, och en epok gick i graven för gott.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!