FrĂ„n och med den 1 juli fĂ„r landets bibliotek rĂ€tt att porta stökiga besökare, dĂ„ lagen om tilltrĂ€desförbud, som sedan ett Ă„r tillbaka har gĂ€llt för butiker, utvidgas till att omfatta Ă€ven bibliotekslokaler och simhallar. Förbudet innebĂ€r kortfattat att personer som begĂ„r brott eller trakasserar anstĂ€llda ska kunna avvisas efter beslut av Ă„klagare â men inom biblioteksbranschen Ă€r frĂ„gan lĂ„ngt ifrĂ„n okontroversiell.
Olle Ohlsson, bibliotekarie pÄ Högdalens bibliotek i södra Stockholm, stÀller sig frÄgande till hur förbudet Àr tÀnkt att fungera.
ââDen första frĂ„gan jag och mĂ„nga med mig har â och som vi heller inte har fĂ„tt nĂ„got svar pĂ„ frĂ„n varken ledning eller politiker â Ă€r hur ska det hĂ€r genomföras i praktiken. Vem ska upprĂ€tthĂ„lla förbudet? Vi fĂ„r ju inga nya resurser bara för att den nya lagen trĂ€der i kraft. Det hela kĂ€nns vĂ€ldigt luddigt, sĂ€ger han.
Principiellt viktig frÄga
Ăven Svensk biblioteksförening stĂ€ller sig kritisk till ett tilltrĂ€desförbud. Enligt Karin Linder, som Ă€r föreningens ordförande, Ă€r frĂ„gan ocksĂ„ av principiell vikt, dĂ„ den handlar om en möjlig begrĂ€nsning av det offentliga rummet.
ââAlla ska kunna ha möjlighet att fĂ„ tillgĂ„ng till skriftlig information. Samtidigt har vi förstĂ„tt att det finns mĂ„nga som tycker att det Ă€r de störande personerna som hindrar andra att fĂ„ tillgĂ„ng till det offentliga rummet â men vi menar att man kan lösa problemen pĂ„ andra vĂ€gar Ă€n genom en oproportionerligt kraftig lag, sĂ€ger hon.
Ytterligare en farhÄga Àr att tilltrÀdesförbudet kan komma att skÀrpas till att omfatta kontroller av vilka personer som gÄr in pÄ biblioteken, enligt Karin Linder.
ââGĂ„r det i den riktningen sĂ„ kĂ€nner vi oss verkligt bekymrade. DĂ„ skulle man kunna vĂ€lja bort grupper i samhĂ€llet och ha kontroll över vem som gĂ„r in eller ut ur ett offentligt rum. Och det Ă€r ocksĂ„ vĂ„r huvudsakliga principiella invĂ€ndning, sĂ€ger hon.
"Problem finns sedan lÀnge"
Stök och brĂ„k pĂ„ biblioteken Ă€r dock lĂ„ngt ifrĂ„n ett nytt fenomen â vilket sĂ„vĂ€l personal som besökare larmat om under de senaste Ă„ren. I en enkĂ€t 2021 frĂ„n fackförbundet DIK, som organiserar bibliotekarier, uppgav 92 procent av de svarande att de ville se en möjlighet att tillfĂ€lligt avvisa personer frĂ„n biblioteken. 64 procent ansĂ„g i stĂ€llet att det skulle gĂ„ att porta stökiga besökare under en lĂ€ngre tid â och enligt Anna Troberg, ordförande för DIK, finns en frustration bland mĂ„nga medlemmar.
ââProblemen finns sedan lĂ€nge, men man fĂ„r inga resurser för att Ă„tgĂ€rda dem. I stĂ€llet gör bibliotekspersonalen sĂ„ gott de kan, men nĂ€r samhĂ€llet runt omkring monteras ned Ă€r det upp till biblioteken att ta hand om konsekvenserna. Personalen befinner sig i en vĂ€ldigt pressad situation, sĂ„ jag förstĂ„r siffrorna â men jag vill Ă€ven se bortom dem.
Ăven Anna Troberg stĂ€ller sig kritisk till att ett tilltrĂ€desförbud nu införs â utan att nĂ„gra extra resurser till biblioteken skjuts till.
ââDet Ă€r orimligt att en bibliotekarie ska stĂ„ i dörren och bestĂ€mma vem eller vilka som ska fĂ„ komma in â det Ă€r inte en kompetens vi har och det kan ocksĂ„ uppstĂ„ potentiellt sett hotfulla situationer. Det finns ocksĂ„ demokratiska aspekter av frĂ„gan och det fĂ„r inte utvecklas till att bli ett sluttande plan, dĂ€r det helt plötsligt Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att bli portad frĂ„n biblioteken, sĂ€ger hon.
"LĂ„ter som signalpolitik"
I stĂ€llet för att införa ett tilltrĂ€desförbud propagerar mĂ„nga inom biblioteksbranschen för mer proaktiva Ă„tgĂ€rder. PĂ„ Högdalens bibliotek hade man för ett par Ă„r sedan problem med brĂ„k i lokalerna â vilket enligt Olle Ohlsson ledde till att man funderade pĂ„ hur man skulle agera för att undvika konflikter mellan besökarna.
ââBiblioteken fĂ„r ju mĂ„nga olika typer av besökare och vi ville se till att de inte hamnade i konflikter med varandra. DĂ€rför flyttade vi alla datorer till en plats nĂ€ra ingĂ„ngen, dĂ€r det kan bli ganska stimmigt, skönlitteraturen placerades lĂ„ngt bort i lokalerna â och ungdomarna kan umgĂ„s pĂ„ ett par mer avskilda platser, sĂ€ger han.
Men att bara bygga om lokalerna rĂ€cker inte pĂ„ lĂ„nga vĂ€gar för att komma till rĂ€tta med oron pĂ„ biblioteken â för det krĂ€vs Ă€ven ett gott kontaktnĂ€t i nĂ€romrĂ„det och ett samarbete med lokalsamhĂ€llet, enligt Olle Ohlsson.
ââDet rĂ€cker inte bara att göra om i lokalen och hoppas att allt blir bra. Och att förbjuda de som brĂ„kar frĂ„n att komma in Ă€r bara ett sĂ€tt att fĂ„ det att lĂ„ta som att man har gjort nĂ„got. För mig lĂ„ter det hela som signalpolitik, sĂ€ger han.