Var femte norrbottning är hörselskadad och att möta kulturen förutsätter ofta friska öron. Lösningen är hjälpmedel och anläggningar anpassade för hörselskadade. Hörselskadades riksförbund har under hösten fört ut kulturen så att också hörselskadade får utbyte av musikföreställningar och föreläsningar.
I Töre har ABF tagit över den gamla Missionskyrkan och det blev spelplatsen för Till en vild och evig längtan, ett musikprogram om Dan Andersson framfört av Börje Ekström, berättare och sångare, till ackompanjemang av Niklas Fredriksson på dragspel.
Ronnie Nordqvist såg nöjd ut inför kvällens uppträdande. Han är vice ordförande i Hörselskadades distrikt.
- Jag var här med en tekniker redan i morse. Ljudanläggningen och hörselslingan fungerade mycket bra, sade han innan spelet kunde börja.
Men det krävs inte bara god akustik, en bra ljudanläggning och en fungerande hörselslinga. Denna kväll finns också Maria Jonsson och Eva Flygare från tolkcentralen på plats. De ska se till att det som sägs och sjungs på scenen också kommer upp i klartext, projicerat på en duk.
De hanterar ett veyboard, ett speciellt tangentbord som förenklar inskrivningen av det som sägs på scenen och som samtidigt kan läsas på en duk. Det påminner om stenografernas verktyg i amerikanska rättssalar.
- Vi har fått färdig text, så vistexterna ligger klara i datorn, säger Eva Flygare.
Att skrivtolka är inte alltid så enkelt ens för en yrkestolk.
- Det svåraste är när den som talar inte har någon röd tråd. Det blir så avslöjande när man skrivtolkar det som sägs, säger Maria Jonsson.
När Börje Ekström drar igång programmet kan publiken följa hans tal projicerat på den vita duken uppe på scenen. Sedan kan skrivtolkarna koppla av och styra den redan inskrivna vistexten när Ekström sjunger och Fredriksson spelar.
Det blir en annorlunda viskväll. Även den fullt hörande publiken tittar på texten som rullar fram. Dan Anderssons lyrik blir plötsligt tydligare när den står där, i svart på vitt. Vilken poet! Och visst måste hans kärleksskildringar ha betraktats som vågade med sina antydningar.
Så vi fortsätter att följa vistexterna på vita duken och med musiken i bakgrunden. För oss är det så annorlunda och så visar det sig också vara för de som står på scen.
- Innan vi gjorde den första föreställningen hade jag ingen aning om hur mycket ögonkontakten med publiken betyder för mig, men jag insåg efter en stund att det inte var av oförstånd eller för att jag var tråkig och dålig som publiken inte tittade på mig, säger Börje Ekström i kaffepausen.
Det är andra föreställningen för Börje Ekström där skrivtolkning sker. Den första gjorde han i Övertorneå.
- Där stod duken längre bort och det blev så tydligt att publiken tittade bort. Här fanns den närmare. Kanske skulle texten projiceras över våra huvuden, säger han.
Det är 35-40 personer som kommit till denna viskväll och Ronnie Nordqvist är nöjd:
- Kulturen måste in i vår grupp och vi vill visa att kulturarrangemang kan fungera också för hörselskadade, säger han.
Åtta olika arrangemang har Hörselskadades distrikt genomfört i Norrbotten.
- Vi fick 100 000 kronor av landstinget och det kostar 80 kronor i inträde, men då ingår också kaffe. Har vi pengar över fortsätter vi också efter jul. Totalt kostar projektet 150 000-200 000 kronor, säger Ronnie Nordqvist.
Det är andra kulturprojektet som genomförs. År 2009 handlade det om möte med Norrbottensförfattare.
- Det är för Dan Andersson jag kommit hit och inte för hjälpmedlen för hörselskadade. Men visst har vi äldre ofta svårigheter att höra, säger Kaisa Eriksson, en i publiken.