Sedan dess har den legat i garaget hemma i Mjölkudden.
- Jag skulle vilja veta vilken kanon den kom från och har frågat militärer som tror att den kommer från tyska befästningar i Nordnorge, säger Stig Eriksson.
Krigshistorikern Lars Gyllenhaal har forskat i tomhylsans ursprung och har nu kommit fram till att den härrör från det tyska slagskeppet Gneisenaus, som 1942 skadades svårt av brittiskt bombflyg, så svårt att fartyget höggs upp.
- Skeppet hade tre gigantiska kanontorn och två av dem blev kustartilleri på den norska kusten för att skydda mot en angloamerikansk amfibisk invasion av Norge. Ett av tornen hamnade utanför Trondheim, säger Lars Gyllenhaal.
Men varför hamnade tomhylsan i Östra Flakaträsk?
- Varför den forslades från Trondheim till en hjortronmyr nära järnvägen mellan Haparanda och Boden är osäkert. Det är fullt rimligt att tyskarna efter skjutning har fört tomhylsor genom Sverige för återanvändning och att någon blivit kvar på en godsvagn och när man upptäckt den har man helt enkelt hivat iväg den, säger Gyllenhaal.
Men fyndet kan, enligt Lars Gyllenhaal, också ha en civil förklaring.
- Tomhylsan kan ha varit en del av de stora leveranser av tyskt krigsskrot som efter kriget gick till Luleå för nedsmältning. En del skrot kan då också ha blivit kvar på en järnvägsvagn och när det upptäckts bara kastats iväg.
Så kanske var det ett kretslopp. Det som började som bruten malm i malmfälten i Norrbotten och som blev till kanoner i Nazi-Tyskland, slutade som nedsmält skrot i masugnen på nystartade Norrbottens Järnverk. Den masugnen kom för övrigt efter kriget från Göringverken i Tyskland.
Att det inte vara några små kanoner på detta örlogsfartyg vittnar kalibern: i verkligheten 292 millimeter, men kanonerna kallades för 28-centimeters.
- Lite konstigt men så var det, tyskar är inte alltid så logiska, säger Lars Gyllenhaal.
- Den är 122 centimeter lång och väger nog 70 kilo, säger Stig Eriksson om det han rullar ut ur garaget när NSD kommer för fotografering.
Slagskeppet Gneisenaus sjösattes i december 1936 och var systerfartyg till Scharnhorst. I april 1940 var Gneisenau flaggskepp för admiral Günther Lütjensflotta under invasionen av Norge.
Gneisenau spelade också en roll i slaget om Narvik. Det var flaggskeppet i den flottstyrka som den 8 juni överraskade det brittiska hangarfartyget HMS Glorious och dess två eskorterande jagare. Gneisenau sänkte tillsammans med Scharnhorst dessa skepp efter en kort strid. Sänkningen av HMS Glorious är en av två som skett av hangarfartyg med sjöartilleri. Det andra var det amerikanska eskorthangarfartyget USS Gambier Bay som sänktes av japanska kryssare under sjöslaget vid Samar den 25 oktober 1944.
Efter omfattande bombskador 1942 togs Gneisenau ur aktiv tjänst, de tre stora kanontornen togs till vara som kustartilleri i Atlantvallen. Kanonerna had en räckvidd på 38 kilometer, alltså lite drygt vad Bodens fästnings kanoner klarade.
Ett kanontorn placerades i Bergen och det andra med namnet Caesar i Trondheim, där det finns kvar ännu i dag som museum under namnet Austrått fort.