Kultur Tänk om det vedertagna bara upprepas och framstår som sant – fastän det inte är det. Som att vårfloden i Tornedalen inte ägde rum 1615 – utan 1617?

Sture Torikka och Petter Antti, bosatta i Luleå, har båda rötterna i Övertorneå. De är historiker och hembygdsforskare. De har bland annat intresserat sig för Särkilax kapell och menar att uppgiften om vilket år kyrkan spolades bort måste korrigeras

Från Riksarkivet har Sture Torikka och Petter Antti fått fram ett dokument som kan avgöra frågan. En skrivelse – sannolikt författad av kyrkoherden, Herr Knut i Nedertorneå – vittnar om en kraftig vårflod och islossning under våren 1617.

Artikelbild

Särkilax kapell – Ec. S. – finns markerat på Carta Marina, 1539.

”Gifue wij H.K.M. vnderdånligen tilkenna then stora och dråpeliga skadan, som wij fattige vndersåter j förlidin wår genom owanligh flod och ijsgångh, ther Gudh sigh öfuer förbarme, fåt hafue, så att monge hafua mist theras åker, eng, köör, hestar, hws, boo och bohagh, och sielfue folcket medh alsom störste lijfs fara blåtte och nakne vndslupit, Sammalunda kyrckian j Öfuer Torna, som j lången tijdh ståt hade, blef slaet och raett sin koos med sielfua grundvalar, Clockan, Messe Klaeder, och alt annat ther inne war, theslikes lijken som i någre åhr j Griften legat hade drogo til siös etc.”

Skrivelsen är daterad 18 juni 1617 och med ”förlidin” avses just den vår som nyligen passerat. Nämnda dokument ger stöd för en ”onaturlig hetta”. Idag skulle vi kanske ha benämt det som en ofantlig ryssvärme som drabbade stora delar av Övre Norrland.

Herr Knuts skrivelse kan ha tagits upp vid kröningsriksdagen i augusti 1617. Vad som är känt, däremot, är att kungen i oktober svarade på den:

”av nåd skänkt och efterlåtit Övertorneå socken till hjälp att uppbygga den nya kyrkan vid Hietaniemi som där blev synt och gillat av ärkebiskopen att byggas efter (det) vattnet av överfallsflod tog bort deras gamla kyrka.”

Artikelbild

Utdrag ur det dokument, daterat den 18 juni 1617, som Sture Torikka och Petter Antti stödjer sin forskning på.

Kungens ”generösa” gåva bestod av tjugo tunnor spannmål. Virke, handkraft och annat fick socknen själv ombesörja.

– Det vedertagna är att vårfloden spolade bort dåvarande Övertorneå kyrka, Särkilax kapell. Det låg tre kilometer norr om nuvarande samhälle. Det har påståtts att två kyrkor byggdes 1617. Vi kan belägga att det är fel. Allting förskjuts minst två år.

– Vårfloden ägde rum 1617. Det kan vi belägga genom skrivelsen till kungen, hämtad ur arkivserien Allmogens besvär. 1617 var dessutom det fjärde nöd- och hungeråret i följd. Den nya kyrkan kan omöjligt ha byggts samma år som vårfloden. Den måste vara byggd flera år senare.

Det kan tyckas som en petitess i världshistoriens allt. Men, enligt Sture Torikka och Petter Antti, är de nya uppgifterna viktiga för den tornedalska historieskrivningen.

Eller vi säger så här: Tänk om Övertorneå kommun har för avsikt att arrangera ett minnesår med anledning av den katastrof som vårfloden förde med sig. Vilket år ska den välja: 2015 eller 2017?

– Vi har i arkivhandlingar inte funnit någonting som omnämner eller ens stödjer ett nytt kyrkobygge i Matarengi by (nuvarande Övertorneå) för tidsperioden 1617–1629. Så idag går det inte exakt att säga när nya kyrkan i nuvarande Övertorneå centralort byggdes. Men kyrkan stod där bevisligen på sin nuvarande plats 1643 och anges då vara moderkyrka i Övertorneå socken. Hietaniemi anges då som ”annex”.

Sannolikt fanns kyrkan i Matarengi by redan 1641 då socknen anges ha en klockare. Eller redan 1637 då en kaplan (komminister) stationerades i Hietaniemi.

Sture Torikka och Petter Antti menar därför att den första kyrkan i Matarengi by måste ha byggts någon gång mellan 1630–1637.

– Det ser ut som om att föregångaren till Hietaniemi kyrkobyggnad är i funktion som Övertorneå sockens moderkyrka åren 1617(1618)–1629 någon gång. Sedan tar Matarengi under 1630-talet över som ”sockencentrum”, vilket det har varit sedan dess.

– Vi är inte ute efter att enbart korrigera det felaktiga årtalet. Vi vill visa att Övertorneå som region, likt Piteå och Luleå, också har en intressant kyrklig historia. Enligt äldre källor är Särkilax kapell omnämnt 1482, alltså tio år innan Nederluleå kyrka invigdes.

– Det går inte att ändra i befintliga böcker, till exempel de två första banden av Tornedalens historia som båda tar upp 1600-talet. Eller det andra bandet av Övre Norrlands historia. Däremot är det viktigt att uppgifterna korrigeras till kommande verk.

– Vi hoppas själva kunna bidra med att sprida det kulturhistoriska värde som finns i Övertorneå. Det vore på plats med en tidsenlig minnesgudstjänst i juni 2017. Sedan vore det kul om vi gavs möjligheter och resurser att skriva en bok om bygdens historia. Beskriva hur samhället såg ut på den tiden. Vi har koll på alla skattebönder och hemmansägare för den här tiden, vilket kan ge en bild av dåtidens samhälle även om det fanns många människor som saknas i handlingarna.

En sådan dokumentation skulle i så fall gälla Särkilax kyrkas dåvarande upptagningsområde, det vill säga nuvarande Övertorneå och Pajala samt från finska sidan Ylitornio, Pello och Kolari.

– Tänk vad det skulle kunna ge tillbaka till dagens tornedalingar. Stärka såväl sammanhållning som identitet.

Särkilax kyrka är utmärkt på Carta Marina från 1539, vilket torde understryka kyrkans historiska värde. Om detta skriver Tord Fornberg, i tidskriften Signum (nr 1/2005):

”Olaus Magnus kända Carta Marina från 1539 utgör ett fascinerande studieobjekt. Det är den äldsta kartan över Skandinavien som ger en i grova drag korrekt bild av de nordiska ländernas geografi. Ett stort antal platser är utsatta med namns nämnande och på ungefärligen korrekta platser. Allt eftersom man närmar sig Ishavet ökar kartografens spelrum för fantasin, och det okända landet i norr befolkas av mytologiska kungar, Tengillus och Argrimus, deras soldater, jägare, och fiskare, vidare av samer som dyrkar sina mer eller mindre okända gudar, samt naturligtvis av en stor mängd djur, de flesta någorlunda identifierbara. Mitt i allt detta är en enda kyrka utsatt och namngiven, Ec. S. Andree högt uppe vid Torneälven mellan Torneå och Pello. Kyrkan som ensam får representera Nordkalottens kristenhet är S:t Andreas kyrka i Särkilax, ungefär tre kilometer norr om våra dagars Övertorneå. Detta var tydligen en viktig kyrka. Platser som Piteå, Luleå, Kalix och Torneå är förvisso utsatta, och de representeras av varsin byggnad, Torneå av flera byggnader, men ingen enda av dessa identifieras entydigt som en kyrka.”

Ec. S. Andree var helgad åt S:t Andreas, som av lokalbefolkningen sågs som jägarnas helgon. Att skriva om historia innebär att man ibland tvingas omvärdera den vedertagna historien, då nya fakta framkommer.

Så kan just vara fallet med vårfloden 1617 och Särkilax kapell.