Varje månad vänder sig fem till tio personer till konsumentvägledaren Johan Sundberg när det gäller frågor kring ”andrahandsköp”, som han kallar köp av begagnade hus.
Enligt honom är det flera olika saker man bör ta med i beräkningen när man är spekulant på ett hus, bland annat i vilket skick huset är och om det behöver renoveras.
– Ta in alla aspekter i boendet. Vad är det vi vill med boendet och hur mycket pengar är vi beredda att satsa?
Vilka är de vanligaste misstagen husköpare gör?
– Att man övervärderar sin egen förmåga att göra saker och att man undervärderar kostnadsbilden. Man förstår inte vilka kostnader det är att ha en fastighet och man har ingen buffert om något större skulle inträffa, säger Johan.
Att det finns fel på äldre fastigheter måste man räkna med, menar Johan Sundberg. Den vanligaste typen av frågor han får från nyblivna husägare handlar om ”att köparen är besviken på att huset är i sämre skick än de trodde”.
– Då handlar det i första hand om de stora sakerna; taket, dränering eller någon form av mögelskada som man inte kunde se.
Det kan också handla om mindre saker som att kylen, frysen eller spisen går sönder men även om värdet är lågt på sådana kan det kosta åtskilliga tusenlappar att köpa nya. Och det är där den nödvändiga bufferten kommer in, enligt Johan.
Men det viktigaste av allt är att besikta huset innan man köper det. Även om säljaren gör en egen besiktning av huset är det inte någon garanti, menar Johan Sundberg.
– Det är bara en hint om någonting men du vet inte alls vad det varit med om.
En som valt att göra en husbesiktning är Carolina Sevä. Hon och hennes man Andrea Pellegatta är spekulanter på ett hus på Midsommarvägen i Luleå och har anlitat Henrik Larsson från Anticimex för besiktningen.
– Det är ju kanske den största affär man gör i livet. Även om det kändes bra i magen när vi kom in i det här huset, och vi har tittat på många hus, så tar man bort alla frågetecken, säger Carolina.
Besiktningen börjar utvändigt där Henrik känner på tegelfasaden ”så att den inte sviktar”. Om den skulle göra det kan det bli dyrt att åtgärda, men det är inte vanligt, enligt Henrik Larsson.
– Däremot är det vanligt med ytliga sprickor i fasaden.
En vattenkran på väggen kollas extra noga.
– Det som man ser på de äldre är att det kan ligga kvar vatten i röret och i själva kranen. Det kan bli frostsprängning på vintern, säger han och fortsätter sedan upp på taket.
Kylan biter i kinderna och när en dryg timme gått fortsätter besiktningen inomhus. Med koncentrerad blick kollar Henrik datummärkningen på fönstren, går igenom sovrummen och vardagsrummet och stannar till vid kökets vattenledningar.
– Nu tittar jag efter fuktindikeringar och läckage från kyl, frys, diskmaskin och avlopp, säger Henrik, slår på vattenkranen och tar ut sopkärlen för att ”kolla om det är något droppläckage”.
Även badrummet blir ordentligt genomgånget. Henrik lyser med en ficklampa i golvbrunnen för att se ”att tätskiktet är rätt monterat” och knackar i det havsgröna klinkergolvet för att lyssna efter ett ”bomljud” och på så sätt upptäcka en eventuell vattenskada.
– Det är ganska viktigt när det gäller kakel och klinker att man knackar på plattorna, säger han.
Och det är just på våtutrymmena som det läggs mycket energi vid en besiktning, berättar Henrik.
Men det som Carolina haft funderingar kring inför besiktningen var främst grunden, vindsutrymmena och yttertaket.
– De stora sakerna som man vet kostar att åtgärda.
Men besiktningen gick bra.
– Det var ju små anmärkningar. Det var ingenting vi behöver ta tag i nu utan det är bara att flytta in. Det känns jättebra, säger Carolina Sevä.