Zacke: ”Svensk hiphop är så jävla trist”

LÄS FLER NÖJESNYHETER PÅ DUONOJE.SE

Året var 2013 när han senast släppte musik under eget namn, men Luleåsonen Zakarias Lekberg har inte legat på latsidan sedan dess. Albumsläpp med Alaska, gig med Fatta Man och samarbeten med bland andra Movits!, Peter Morén och Immunförsvaret har hållit honom sysselsatt. Dessutom har han nyligen blivit pappa för första gången, och i onsdags släpptes singeln ”Spy På Dom”, ett första smakprov från ett än så länge obetitlat album.

– Jag har några arbetstitlar, men jag vill inte säga för mycket än. Jag vill inte köra en Kanye West och ändra albumtitel flera gånger, det blir så jobbigt med artwork och så (skratt). Men albumet kommer till hösten i alla fall, och fram tills dess kommer vi släppa några singlar som teasers.

Plattan är producerad av Zacke och "Mördar-Anders" (Anders Rensfeldt från Movits!) och innehåller samarbeten med bland andra Peter Morén och David Björkén (Immunförsvaret). Och Zacke berättar att just samarbetsbiten är något han jobbat extra med.

– Jag har alltid varit så hispig med min musik, ”ingen får höra innan det är klart”. Men nu har jag faktiskt tänkt att det är nice att låta folk vara med och lägga pusslet. Det är jag som bestämmer vad det blir för bild men andra får gärna hjälpa mig att bidra med bitar.

Zacke menar att han vuxit som både textförfattare och producent sedan "Renhjärtat", något som färgat av sig på soundet på det kommande albumet.

– Det är många som frågat om det kommer låta som ”Renhjärtat”, men jag brukar säga att det känns lite som ”Renhjärtat - by night”. Jag skulle säga att den här plattan är mer minimalistisk, samtidigt som det är både hårdare och större. Jag har liksom kokat ner det ytterligare och nått närmare kärnan, och rappen har hamnat ännu mer i fokus.

Med ”Renhjärtat” fick Zacke fick det genombrott han strävat efter ända sedan han greppade micken för första gången i slutet av 90-talet, men om han ska lyckas upprepa succén är inget som bekymrar honom nämnvärt.

– Jag känner alltid press men inte så mycket utifrån, det är mer att jag själv alltid vill bli bättre och utvecklas, göra något nytt. Och vad ska man mäta framgång efter? Spelningar på Spotify, recensioner, feta gig? Allt sånt där är ganska slumpartat och godtyckligt i den här branschen. Jag vill utvecklas och pusha gränserna, jag vill inte göra svensk hiphop, det är så jävla trist (skratt).

Tycker du svensk hiphop är trist?

– Svensk hiphop kan vara väldigt konservativ, jag tycker att mycket låter ganska snarlikt. Jag har alltid velat prova nya grejer, så kanske man kan hitta något fett som ingen annan tänkt på. Det är ju hiphop jag vill göra men jag vill tänja på gränserna, och det tycker jag att jag lyckats med. Den svenska hiphopscenen är lite som en ankdamm, men man behöver ju inte låta likadant som alla andra ankor.