Jag har träffat Ingalill Enbom, Sveriges enda optimistkonsult och det sedan 31 år tillbaka i tiden.
Optimistkonsult kan lätt få oss att kröka ögonbrynen i en humbugundran, men det finns inget hallelujamoment eller nu leve alla lyckliga i alla sina dagar och det finns inte heller någonting naivistiskt över Ingalill Enboms uppenbarelse.
Ingalill Enbom har bara ett krasst sant förhållningssätt till världen. Hon har helt enkelt insett att det är i vår hjärna som vi formar hur vi ska se på världen och det som händer oss. För det är ju så att vad som än händer så vid en viss punkt kan vi välja vårt förhållningssätt. Det är detta hon på olika sätt återspeglar i sina föreläsningar, vid sina kurser, vid möten med andra och i sina hittills fem böcker. Hon vet, för hon har själv kämpat mot cancer, struma och synskada.
”Våga leva tvärt om”, var den av hennes böcker som landade i min hand när min mormor lade den där. En bok om att våga gå sin egen väg.
”Framförallt en bok om civilkurage för det har vi alldeles för lite av”, säger Ingalill Enbom.
Det är boken ”Våga leva tvärt om” som är anledningen till att jag i veckan träffade Ingalill Enbom.
Hon hade nämligen läst krönikan där jag berättar att jag fått just hennes bok av min mormor när jag var tonåring och att boken och därmed Ingalill Enbom genom åren betytt väldigt mycket för mig.
Så en dag kom ett mejl där hon bland annat skrev ”du kanske tror att jag har gått ur tiden eftersom du var så ung och det var mormor som gav dig boken. Men jag lever fortfarande i högönsklig välmåga och skriver fortfarande”.
Så eftersom vi båda lever, så träffades vi i veckan.
”Jag lever helst på slumpen, ibland blir det bra, ibland blir det inte lika bra”, säger Ingalill Enbom finurligt.
Jag tror inte ett smack på slumpen och någonting säger mig att Ingalill Enbom kanske pratar om vår livsväg som vi kan se tillbaka på. Så småningom kan vi konstatera att det ena har liksom lett till det andra på ett alldeles för välplanerat sätt för att vara en slump.Det ena har lett till det and
Kvällen jag fick se att Ingalill Enbom lever anordnade hon ett författarmingel med Norrbottniska kvinnliga författare. Ann-Katrin Tideström visade fem centimeter med fingrarna och sade några ord som fick vingar:
”Alfabetet är inte längre än så här och med det kan vi bygga allt”.
Ja, tänk! Med våra bokstäver bygger vi ord som bygger våra liv, bygger murar eller river dem, bygger vänskapsband eller förkastar dem, bygger sorg eller glädje.
Vi kan välja och som vännen, journalisten och kocken, Patrik Gräsvik påminde så sade komikern Ronny Eriksson en gång ”nu har jag fullt sjå att följa efter optimistkonsulten Ingalill Enbom för att få tillbaka vår norrländska negativa mentalitet så vår befolkning inte blir fullständigt förvriden”.
Jag säger bara:
”Jag diggar Ingalill Enbom”.