Hemma i familjen Triumfs radhus i Stockholmsförorten Vällingby finns en sidobyggnad som innehåller en ateljé klädd i furu. Mitt i det luftiga rummet finns ett fyrkantigt bord med sittplatser för många gäster. Bland kaffekoppar, hörlurar och manuspapper står tre rejäla mikrofoner, som hämtade från en radiostudio. Det är inspelningsfredag. Runt bordet sitter Malin Åkersten Triumf tillsammans med pappa Ulf Åkersten, 76, och mamma Ulla Åkersten, 80. De tar igen sig efter att ha avhandlat Sverige i det 23:e avsnittet av Den blå hästen – en podcast om Europas historia.
– Jag har alltid frågat mamma och pappa om historia, om bakgrunden till något som hänt eller som när jag var yngre och behövde hjälp med läxorna. Under senare år har jag tänkt att så beläst kommer jag aldrig att bli, säger Malin.
Hon funderade på hur hon skulle kunna dokumentera kunskapen till sitt eget barn. Svaret fanns där hemma. Maken Kristoffer Triumf gör Värvet, en av Sveriges populäraste poddar. Inspelningsutrustningen stod och väntade.
– "Vi testar", tänkte jag. Sedan satte vi oss ned vi tre. Ja, mamma satt i soffan. Hon höll sig borta i början.
Pappa Ulf däremot kom igång direkt.
– Jag har alltid varit en lustläsare av historia och har ett helt rum fullt med historieböcker, säger han, men jag har aldrig jobbat med det. Jag har varit i förlagsbranschen.
I november 2012 var första avsnittet – Om alltings början – färdigt.
– Jag skapade en Facebooksida och lade programmet på Itunes. 400 personer laddade ned det den första veckan. Vi jobbade på med land för land.
Snacket gick: "Har du hört den där historiepodden?"
– Bland de som lyssnar har vissa större historiekunskaper än oss, men de tycker att det är så härligt att lyssna på mamma och pappa. Att det är ett familjesamtal. Vi sitter inte och gräver ned oss i årtal, utan pratar mer svepande, typ "ja, men under 1700-talet hände det här".
Totalt har avsnitten laddats ned 250 000 gånger. Varannan fredag spelar de in, och varannan fredag har de redaktionsmöte i radhuset.
– Jag tror att det är viktigt att göra research innan man spelar in, om vad man ska prata om. Men det är så härligt med formatet, för det är fortfarande en fri form för både kunskap och samtal. Så det kan bli lite hur som helst och det är befriande, säger Malin.
Hon tror att podcasten är här för att stanna.
– Det fina är att om man hittar något som man vill prata om och har ett innehåll som man är driven av, spelar det egentligen ingen roll hur många som lyssnar. Det kan bli hur smalt som helst. Det blir som public service fast gjort av "the public", så att säga.
Allt fler laddar ned och lyssnar på podcasts och utbudet växer hela tiden, berättar Daniel Myrberg på podcasts.nu.
– Kända personer som Filip Hammar och Fredrik Wikingsson började göra podcast redan 2010. Alex och Sigge och Hannah och Amanda för drygt ett år sedan. Kändisarna bidrar till att fenomenet syns i media, vilket kanske är en av de största anledningarna till podcastens genomslag.
En annan anledning är teknikutvecklingen, som gör det enkelt att ladda ned och lyssna via till exempel en smart mobiltelefon.
– I dag finns det många tillfällen där det passar bra att lyssna på något. Förr lyssnade man på musik, men nu har podcasts dykt upp som ett alternativ. Och man kommer nära personerna i poddarna, det har blivit det nya bloggformatet, säger Daniel Myrberg.
Vilken typ av podcast når ut till flest lyssnare?
– Generellt de som görs av någon redan känd person. Annars ser vi att de flesta lyssnar på podcasts med inriktning på underhållning, samtidigt som också samhällsinriktade poddar blir allt mer populärt, exempelvis P3 dokumentär. Även vissa sportpoddar går riktigt bra, det finns en hel del lyssnare som gärna vill ha detaljerade djupdykningar i sin favoritsport.