Den digitala biografen - en demokratifråga
Att skeppa runt 35mm-film i stora lådor är inte längre ett försvarbart alternativ, menar förespråkare för den digitala bion. Och det är också en demokratifråga, säger Richard Granfors på Folkets hus och parker.
Foto: Fotograf saknas!
Han arbetar med digitaliseringen av svenska biografer - ett arbete som går långsamt framåt.
Digitaliseing av biografsalonger skulle innebära många vinster. Först och främst rent ekonomiska - för samma kostnad som tre 35mm-kopior kan man ha premiär av samma film på 50 digitala biografer. Dessutom innebär den digitala tekniken inga miljöskadliga transporter. Den är dessutom enkel, flexibel, mångsidig, håller hög kvalitet och ser till att man även ute i minsta by kan ta del av dagsaktuella filmer och händelser, berättar Granfors.
- Det är den största vinsten, och det är en fråga om demokrati och valfrihet, säger han.
I dag sker 80 procent av biobesöken i storstäder. Det kan jämföras med att storstäderna hyser 40 procent av befolkningen.
- Produktion är sexigt, men inte distribution. Men filmerna måste kunna nå sin publik, säger Granfors.
Det handlar inte bara om film heller. Man sänder redan operaföreställningar, sportevenemang och konserter via de digitala biografer som finns. Men man hoppas även att kunna utöka möjligheterna till mer interaktiva områden - konferenser och utbildningar.
Men för det behövs att fler biografer utrustas med den nya tekniken. I dag har bara ungefär 40 biografer digitala möjligheter. Och vissa av dessa redan befintliga digitala biografer behöver uppgraderingar av tekniken. Svenska filminstitutet har siktat på år 2008-2009 som betydelsefulla för den digitala biorevolutionen. Men redan nu ser den tidsplanen ut att spricka rejält. Förslaget har nämligen bordlagts.
- Vi har inte fått något motiv till varför. Vi vet bara att de argument emot som SF och Svensk bio har haft, har nu SFI tagit till sig, säger Leif Pettersson, riksdagsman (s).
Så jobbar vi med nyheter