Slingrig väg till 20-årsjubileum
Ájtte, fjäll- och samemuseet i Jokkmokk, firade i går att 20 år gått sedan dörrarna öppnades för allmänheten. Men tanken bakom museet föddes långt före det.
Foto: Hans L. Olofsson
Tre år senare lämnas ett nytt förslag in till departementet, och den här gången är det utförligare än det första. Förslaget säger att ett nationalparksmuseum ska skapas, och att det bör placeras i Jokkmokk. Men inte heller denna gång kommer något svar.
Ytterligare åtta år senare, 1973, tar Sven Wahlberg, dåvarande generalsekreterare på WWF i Sverige, kontakt med Jokkmokks kommun och Domänverket, myndigheten som då hade uppdraget att se till nationalparkerna. Ett beslut tas i Jokkmokks kommunfullmäktige att verka för att museet blir av. Men när kontrollen över nationalparkerna kort därefter flyttas från Domänverket till Naturvårdsverket läggs projektet i träda.
Ett par år till går. 1979 slutar Vattenfall att bygga ut vattenkraften i Lule älvdal. En katastrof för kommunen Jokkmokk med sina 7000 innevånare. Sju hundra arbetstillfällen kommer att försvinna från samhället.
Regeringen ger en projektgrupp ledd av länsstyrelsen uppdraget att utreda om det finns investeringar att göra i kommunen för att lindra effekterna av Vattenfalls neddragning. Dåvarande landshövdingen för Norrbotten, Ragnar Lassinantti, börjar arbeta med projektet, och var den som mindes den gamla tanken på ett nationalparksmuseum i Jokkmokk. Projektet väcks åter till liv, och blir senare den första insatsen att beviljas investeringsmedel av regeringen.
Stiftelsen Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum bildas i februari 1983. Fyra år senare står museibyggnaden i Jokkmokk på plats, och efter ytterligare två års arbete är utställningarna färdigställda. Den 15 juni 1989 öppnas portarna för allmänheten.
Tjugo år senare, alltså i går, firade Ájtte sitt 20-årsjubileum.
Tusentals besökare från vitt skilda delar av världen har under åren besökt museet. Men i dessa tider av dålig ekonomi har Ájtte drabbats hårt och tvingats göra stora nedskärningar.
Även om det ekonomiska läget för museet inte sett allt för ljust ut finns ändå ett hopp hos museiledningen. Ett hopp om att att museet Ájtte ska bli erkänt som den viktiga institution i samisk kultur de menar att det faktiskt är. Och med ett större erkännande hoppas man från museets sida att man också ska tilldelas ett bättre statligt ekonomiskt stöd.
- De flesta ser att Ájtte är ett viktigt samiskt museum, och i museiutredningen föreslås vi få en förstärkt roll, säger Kjell-Åke Aronsson, museichef.
Just att museet erkänns som en viktig del i bevarandet av samisk kultur är något som Kjell-Åke Aronsson flera gånger återkommer till. Precis som ett bättre ekonomiskt stöd.
Men även om det från politiskt håll framöver kommer ett beslut som inte ger Ájtte mer pengar i kassan kommer ändå museet att överleva, menar Aronsson.
- Men det är klart att det blir ett tuffare arbete, och hårdare sparkrav.
Men än så länge görs ändå nya satsningar på Ájtte. Som lek- och lärutställningen Sarredievvá, Blåbärsbacken, som invigdes i går.
En utställning som Kjell-Åke Aronsson hoppas ska kunna locka fler barnfamiljer till museet.
Så jobbar vi med nyheter