Inga sparkrav - men kulturen sparar ändå...

Det blåser hårda vindar inom kulturen, heter det.
När NSD avslöjade att det fanns långt gångna planer på att upprätta en semiprofessionell kör i länet så avvisade Elisabeth Lax, chef för divisionen Kultur och utbildning, påståendet med att säga att visst - planerna fanns, men skulle inte bli verklighet. Anledningen?
Ekonomin tillåter det inte.
Och det är bara ett exempel på hur kulturbudgeten stramats åt de senaste åren.
För vem vet hur många projekt och idéer som verkligen får avslag och uteblir varje år?

Därför är det en aningen chockerande när jag lägger vantarna på 2009 års bokslut för landstinget. Division Kultur och utbildning går nästan fyra miljoner plus. Det utgör 2,2 procent av det totala positiva resultatet på 179 miljoner som landstinget uppvisar.
Det är inte illa pinkat av en liten division, vars totala årsbudget utgör cirka 1,7 procent av den stora landstingsbudgeten.
Och vad händer med pengarna?
De lämnas igen till landstinget.

Det ser likadant ut om man går tillbaka i historien. 2008 lämnade Kultur och utbildning igen 3,9 miljoner kronor. Året dessförinnan 3,7 miljoner. Och året dessförinnan 3,0 miljoner kronor.
När jag pratar med ekonomichefen på Kultur och utbildning - Tommy Carlsson - så svarar han att flera faktorer spelat roll för 2009 års överskott. Vissa kulturverksamheter har gått bättre än väntat - mer externa uppdrag, mer publik än man trott och verksamhetseffektiviseringar. Andra verksamheter har ansträngt sig för att gå plus-minus-noll.
"En del av överskottet kommer från pengar som avsatts för projekt som inte blivit av", berättar Tommy Carlsson.
(Det var alltså där de uteblivna projekten tog vägen).

Så vadan denna blygsamma spenderlusta? Divisionen har inte fått några sparkrav på sig - så står det åtminstone i månadsrapporten från september 2009.
"Det handlar om att hjälpas åt. I början av året beslutade vi att försöka spara och vara återhållsamma så gott det går för att vara solidariska med divisioner som har underskott. Ett slags frivilligt sparkrav, kan man kalla det. Och så har vi gjort i flera år", säger Carlsson när jag frågar.

Nog är det gentilt, det får man säga.
Och det är klart - mot hundra brutna ben och femton hjärnskakningar står sig en semiprofessionell kör slätt.
Men det går inte alltid att jämföra päron och äpplen.