Det är människor som gäller för 31-årige Luleåkonstnären John Wennberg. Piteå konstförening visar hans första separatutställning, åtta akrylmålningar i stort format fyllda med människor, ofta unga, en del nakna och de befinner sig i mystiska rum. De har inte direkt ögonkontakt med betraktaren och uttrycker en ensamhetens melankoli även i sällskap.
John Wennberg gick Sunderby folkhögskolas konstlinje åren 2003-2006 och har tidigare deltagit i sex samlingsutställningar i hemstaden Luleå. Nu visar han sin skicklighet i färgval och hur de kan användas i stämningar och överraskningsinslag.
Det är påtagligt i en av målningarna, Magnolia, som visar ryggen på en kvinna. Hennes hud är mörk, håret svart, men miljön är ljus, övergår nästan i vitt. Det kunde ha varit en trivial bild om det inte var för det där röda, breda penseldraget en bit ner på den ljusa ytan. Han har dessutom rispat färgen och detta brott mot den övriga bilden väcker betraktaren. Det blir en bild fylld av spänning.
En röd överraskning finns också i den fina nakenstudien Ghuleh. Det är det verk konstnären värderar högst och där får ett rött penseldrag skymma kvinnans ena öga. Hennes andra är fäst mot publiken och det är ett öga som lever och som man hela tiden återvänder till i funderingarna kring var kvinnan befinner sig. Sammanhanget är svårtytt, varför sträcker hon ut ena handen? Men en målning ska inte ge raka svar, raka svar ger triviala målningar.
John Wennberg göra inga insmickrande bilder även om de är vackra. Det gäller Andrummet, två män och en kvinna och där han låter något som påminner om ett vinddrag dra över målningen. En av männen ska till att gripa efter ett glas och kvinnan med det blottade bröstet vänder honom ryggen.
Det är skönt med konstnärer som målar egna bilder och inte sneglar på säljmöjligheterna på en småborgerlig konstmarknad. Fortsätt på den vägen John Wennberg!