Koncentrat består av Kirunakonstnärerna Lena Ylipää, Agneta Andersson, Viktoria Andersson, Britta Marakatt-Labba, Anita Ylipää, Anita Mikko och Lena Stenberg.
Dagarna innan vernissage det full aktivitet. De packar upp, ställer i ordning och bygger det som ska bli utställningen ”Skyddad natur – projekt, process, praktik”.
Projektet har pågått i flera år.
– Vi kunde samla ett gäng kvinnor från Kiruna till en täljworkshop och körde igång projektet med att åka till de olika naturtyperna, berättar Lena Ylipää.
– I Koncentrat bor vi från fjäll till hav genom hela länet och är intresserade både av naturtyperna, de olika skyddade platserna, och vad vi traditionellt i våra olika kulturer, den samiska och tornedalska, har hämtat från naturen.
Under pandemiuppehållet hade mycket hänt kring frågor som exploatering av land och gruvbrytning i norr. Därför blev de även intresserade av att besöka platserna som har ett lagstadgat skydd, nationalparker och naturreservat.
I Abisko forskningsstation höll Keith Larson en föreläsning om de påtagliga klimatförändringarna. I Stora Sjöfallet besökte de Naturum och fick historien bakom vattenkraftutbyggnaden. De åkte även till Haparanda-Sandskär.
Det är konstnärernas upplevelser, tolkade genom deras olika konstnärliga praktiker, som nu visas i Kiruna konsthall.
– Alla har väldigt starka konstnärliga språk, berättar Lena Ylipää.
– Vi har inte sett varandras verk riktigt än, så det är jättespännande nu, säger Agneta Andersson.
Lena Ylipää visar ett alldeles nytt naturreservat som finns norr om Lainio.
– Jag har främst bilder, men också en rumslig gestaltning med en liten sittplats och några objekt.
Området Markkatieva har vandrande sanddyner, i inlandet, och riktigt gammal skog.
– Det känns väldigt roligt att den plats som jag varit på så många gånger och upplevt som speciell nu också har ett skydd.
Agneta Andersson visar en serie nya linoleumsnitt och ett objekt.
– I vårt välstånd saknas de existentiella och humanistiska tankarna som är avgörande för vår framtid, säger hon.
Victoria Anderssons skulptur ”HABITAT Unknown plant (wip)” är i blandteknik:
”Naturen kommer att överleva oss, men i vilken form?”
Anita Mikko sammanfattar sitt verk med orden ”Allt i naturen är sammanlänkat – detaljerna som skapar en helhet”.
Britta Marakatt-Labbas installation har titeln ”Skogsskövling”:
”Vem ger beskydd och försöker att skydda den gröna levande skogen, på de avsågade för länge sedan döda furuträden klamrar sig en av skogen urinnevånare fast, fast besluten att med näbbar och klor skydda skogen som vi har fått till låns och är tänkt att lämnas över till kommande generationer, bevarad och orörd.”
Lena Stenberg deltar med fotografier och objekt uppbyggda av material från de platser de besökt. Drivved och ved. Objekt som ska föra ett samtal med fotografierna.
Till utställningen hör även en interaktiv del. På en bild av Kiruna kommun med omnejd får besökarna peka ut den plats de själva skulle vilja skydda.
– VI hoppas kunna samla in material under utställningstiden som vi kan ta med i den publikation vi ska göra när utställningen är färdig, säger Lena Ylipää.
Den 22 april är det samtalsdag med inbjudna gäster. Där pratar Mia Rogersdotter Gran från Luleå om sitt fotoprojekt om Luleälven, Tor Tuorda från Randijaur berättar om sitt engagemang, och Helena Granström skriver en essä som visas i en videoinspelning.
– Jag uppfattar att vi är så drabbade av den akuta frågeställningen med gruvhanteringen, vindkraftsparker, allt som är så brinnande aktuellt. Hon kan lyfta perspektivet och se vår relation till naturen mer ur ett filosofiskt perspektiv. Det kändes viktigt att få med i projektet, säger Lena Ylipää.
Konstnärerna har besökt alla platser tillsammans. Det har betytt mycket för Koncentrat som grupp:
– Vi bor på olika håll och är alla väldigt aktiva på olika sätt. Därför är det så roligt att få tillfällen att mötas och utveckla vårt samarbete. VI har funnits minst 15 år som grupp, det har varit kul att tänka på att utveckla oss och på vad vi är, säger Lena Ylipää.
– Vi har hållit på med alla möjliga projekt, men mer och mer känner vi att våra konstnärskap är kärnan i Koncentrat. Och att det är så otroligt viktigt att ha det kollegiala sammanhanget och stödet.
Agneta Andersson tillägger:
– Vi känner till varandra, då kan vi också snabbt utveckla samtalen som är viktiga att man som konstnär kan ha. Vi är ju samtidigt konkurrenter om stipendier och utställningsplatser, men det har aldrig varit något problem, snarare är det något positivt när det går bra för en kollega. Vi är jätteglada för Britta Marakatt-Labba som rusar runt världen med sina verk, säger hon.
– Vi träffades på OK i Vittangi tidigare i veckan där jag tog med hennes verk, tillägger Lena Ylipää.
Britta Marakatt-Labba kommer till Kiruna inför utställningen och åker till New York med sin konst en vecka senare.
De känslomässiga upplevelserna av platserna de besökt tillsammans har varit blandade.
– Det historiska perspektivet fick vi verkligen i Stora Sjöfallet, det absolut samtida perspektivet såg vi i Abisko. Det var fantastiska naturupplevelser, men också smärtsamma insikter om hur vi ser oss själva som människor, och vilken rätt vi har att använda resurser som vi har omkring oss, säger Lena Ylipää.
För fyra år sedan, år 2019, hade Koncentrat utställningen ”Time out” i Kiruna konstgilles gamla lokaler. Då handlade det om Kiruna och omvandlingsprocessen.
Nu är det dags igen.
Utställningen i Kiruna konsthall har vernissage den 5 april och pågår till den 28 april.