Kanske var det många norrbottningar som skickade in bidrag till Liljevalchs Vårsalongen, men det var bara en som föll juryn i smaken: Victoria Anderssons broderi och markisväv Månskensrink. Å andra sidan är det ett av de elegantare bidragen i en salong som bjuder på lite för få överraskningar och utmaningar. Hennes verk har en skön egenart och dessutom i en teknik som ofta hamnar i strykklass. Avskalat allt onödigt, bara svart och vitt. Så vacker kan en ishockeyplan bli.
Det finns mera ishockey i Vårsalongen. Avslagna ishockeyklubbor från namngivna spelare i Sveriges hockeyliga har fogats samman till en bordsskiva under namnet Circle of life, men den borde ha ställts in hos Svenska ishockeyförbundet och inte ställts ut.
Det mesta i utställningen är snällt och utan jävlar anamma som den hade mått bättre av. Kanske finns den ilskan uttryckt i det som ratats av juryn, i vart fall är det svårt att hitta det som är vasst ut och ger uttryck för ett samhällsengagemang, för hur vi har det i konungariket Sverige just nu.
Där finns några undantag, men de är inte så vassa. En akrylmålning föreställande Fredrik Reinfeldt med titeln Synergi 1 och där han i kvinnogestalt och drottninglik klädnad ser betraktaren stint i ögonen medan en fågel över hans huvud är på väg att landa med en röd ros i näbben. Kanske vill konstnären Hanna Lundgren ge en bild av en kommande samverkan efter höstens val.
Partipolitiken återkommer i ett antal porslinsmålningar med den gemensamma titeln Alliansen, men det stannar vid ett bra porslinsmåleri och inget därutöver.
Om samhällsengagemanget i Vårsalongen lyser med sin frånvaro och får man i stället glädja sig åt de överraskande inslagen, konstnärer som hittat på galna upptåg. Py Huss-Wallin står för det roligaste, för hon har gjort en kartonganimation med titeln Hon. Konstnären har klippt en rörlig kvinna i kartong och sedan videofilmat hur denna kartongkvinna skrevande tillfredsställer sig själv. Det är liksom Vårsalongens nödvändiga salt och peppar även om det säkert finns tråkiga typer som tycker att detta är smaklöst.
Och vad kan man inte göra med tomma ölburkar och läskburkar, jo småfåglar, en massa småfåglar som sitter i var sin märkliga skrud och på var sin pinne. Tänk att tomma ölburkar kan bli så vackra. Ett annat roligt inslag är Romina Zomegnan, som försett 14 smarta mobiltelefonförpackningar med varningstexter likt de som måste finnas på cigarettpaketen, till exempel: "VARNING! Kan leda till svåra abstinensbesvär vid batteriförlust".
Musik i form av en falukorv har David Rinman skapat. Det är bara att skiva till grammofonskivor i det kallar han Cutting Records. Den djärvaste installationen står Lena Sjöberg för. Hon har tuschtecknat mänskliga figurer på ett otal små papperspåsar, ställt upp påsarna och kallar allt för Kungligheter och undersåtar. Det är precis så där annorlunda som Vårsalongen ska innehålla.