Ny teknik och sociala medier förändrar hur människor kommunicerar. Så förändras även våra traditioner. Förra året skickades 76 miljoner sms på julafton. Det var nytt svenskt rekord.
- Vi börjar vänja oss vid tjänster där man är direkt närvarande. Dessutom lever vi i ett högt tempo fram till julafton. Man behöver inte skicka julhälsningen 2-3 dagar i förväg utan kan springa ikapp på slutet, sa Telias Erik Hallberg i Dagens Nyheter.
Jag är hooked på ny teknik och nya sociala medier. Det vet alla som har läst mina krönikor i NSD. Det är inte själva apparaterna och sajterna jag gillar. Utan de nya former av mänsklig kontakt som nätet erbjuder.
Via Facebook och Twitter håller jag kontakt med människor jag annars skulle sakna något oerhört. På samma sajter får jag tips om saker att skriva om och möter nya diskussionspartners. Att inte delta i samtalet på nätet vore döden för mig som samhällsdebattör.
en amerikanske författaren Erik Qualman har skrivit bestsellern Socialnomics: How Social Media Transforms the Way We Live and Do Business. Där listar han otroliga siffror om hur sociala medier förändrar vår värld.
Hälften av jordens befolkning är under 30 år. 96 procent av generation Y, född mellan mitten av 1970-talet och början av 2000-talet, är med i minst ett socialt media på nätet. Sociala medier har tack och lov gått om pornografin som den största aktiviteten på webben. Ett av åtta gifta par i USA möttes via sociala medier.
För radion tog det 38 år att nå 50 miljoner användare. För tv tog det 13 år, internet 4 år och iPod 3 år. Facebook nådde 200 miljoner användare på mindre än ett år. Där sker 60 miljoner statusuppdateringar om dagen.
Om Facebook vore ett land skulle det vara världens tredje största, efter Kina och Indien. Den snabbast växande gruppen på Facebook är kvinnor mellan 55 och 65 år.
Ashton Kutcher och Britney Spears har fler följare på Twitter än den sammanlagda befolkningen i Sverige, Israel, Schweiz, Irland, Norge och Panama. YouTube är den näst största sökmotorn i världen. På fem sekunder laddas mer än hundra timmar film upp där.
Det finns över 200 miljoner bloggar. 34 procent av bloggarna postar åsikter om produkter och varumärken. Människor bryr sig mer om vad sociala medier säger om varor och tjänster än hur de rankas på Google. Undersökningar visar att 78 procent litar på rekommendationer från vänner. Bara 14 procent litar på annonsering.
- Sociala medier är inte en fluga. De är ett fundamentalt skifte i hur vi kommunicerar. Frågan är inte om vi använder sociala medier utan hur bra vi gör det, säger Erik Qualman på sitt typiskt amerikanska vis.
Samtliga hans siffror kan ses i filmen Social Media Revolution 2. På Youtube har Sony nyligen blockerat videon av upphovsrättsliga skäl.
Filmen kan i skrivande stund fortfarande ses på Vimeo.Com.
et är onekligen en ödets ironi att ett multinationellt musikbolag blockerar en film om internets nya möjligheter. Jakten på nätpiraterna är ett av vår tids stora debattämnen. För att komma åt den illegala nedladdningen pressar storbolagen världens politiker att strypa människors integritet på nätet. Upphovsrätt och intäkter ska säkras.
Alla kulturarbetare vill inte försöka stoppa teknikens utveckling. De söker istället nya vägar att nå publiken via internet och sociala medier.
- Vi samarbetar både med piraterna och den konventionella filmbranschen. Konflikten mellan det gamla och det nya är inte fruktbar. Det gäller att få det bästa av två världar, säger filmproducenten Helene Granqvist.
Tillsammans med regissören Hanna Sköld står hon bakom filmen Granny’s Dancing on the Table. Den segrade nyligen i crossmediatävlingen Power to the Pixel i London. På Filmkonvent ’10, som gick av stapeln på Acusticum i Piteå, berättade Hanna och Helene om sin väg till framgång. Från nätet ut i vida världen.
Deras första film ihop hette Nasty Old People. Den släpptes på Pirate Bay eftersom publiken, eller rättare sagt 15 miljoner människor, finns där. Hanna sökte inte filmstöd från Filminstitutet. Hon valde istället att ta ett banklån på 100 000 kr och att be sina vänner om hjälp.
- Om jag ska lägga min energi på att hitta producent och finansiering är risken att jag förlorar min kreativitet som regissör, säger Hanna.
Redan första kvällen på Pirate Bay blev Nasty Old People en jättesuccé. Det tog 12 sekunder innan folk började ladda ner filmen. De första två dagarna översattes den till 17 språk. Efter tre dagar hade bloggen om filmen haft besökare från 13 länder.
- Efter en vecka gick filmen upp på en biograf i ryska Vladostok. Den har bland annat visats på filmfestivalen i Barcelona, säger Hanna.
I dag är hennes banklån återbetalat av fildelare som donerat pengar.
- Piraterna har betalat vår film, trots att alla säger att pirater inte vill betala för sig. Det visar att man måste bygga en relation med publiken tidigt, säger Helene.
- Det handlar om relationer. Folk måste få känna att de spelar roll, att de är medproducenter. Människor säger att de känner sig som en del av en fredsrörelse när de är med och delar vår film, säger Hanna.
Delaktighet, tillgänglighet och samtidighet är deras kodord. Hanna interagerar med publiken när hon skriver manus. Ett sätt är att göra dataspel. Hur spelarna väljer att agera avgör hur berättelsen utvecklas. Att spela dataspelet är alltså att bidra till filmen. Ett annat sätt är att jobba med manuset på Facebook.
- För mig som kreatör är skapandeprocessen, inte slutresultatet, den viktigaste biten. Jag vill se vad som händer med mig och andra när vi skapar tillsammans, säger Hanna.
Detta sätt att göra film och nå ny publik är ett lysande exempel på Thomas Mais filmteori. Han är vd för Festival Darlings och föreläser för filmbranschen om hur internet har förändrat människors kommunikation.
- Om du kan hantera nätets alla verktyg lever du i den bästa tiden någonsin. Om du inte kan det är den här tiden skrämmande, säger Thomas Mai på Filmkonventet via Skype från Brasilien.
Han ser en ny era för filmbranschen. Den moderna filmmakaren väntar inte på grönt ljus från finansiärer eller distributörer utan använder nätet för att förverkliga sina filmdrömmar.
Pengar, marknadsföring och distribution - allt går via internet. Samtidigt ökar filmskaparens inflytande och kontroll över rättigheter och ekonomi.
- Med hjälp av sociala medier kan den lilla producenten göra det stora filmstudios gjorde förut, säger Thomas Mai.
Filmskaparna måste förstå att det traditionella sättet att göra affärer förändras, menar han. Nu gäller det att finnas där publiken finns. Att låta publiken medverka i filmskapandet och marknadsföringen. Nyckeln är de sociala medierna.
Ska man inte vara rädd för pirater, som finns på nätet och gör att filmmakarna tappar intäkter? Thomas Mai svarar blixtsnabbt:
- Om din film är ointressant för piraterna hade du inte kunnat sälja den i alla fall. Dessutom är folk villiga att betala för originalet för att få den bästa kvaliteten.
iktigt så enkelt är det kanske inte för kulturarbetare i traditionella kanaler som ser sin upphovsrätt gå upp i rök på nätet. Men ny teknik är omöjlig att stoppa. Den kommer alltid att ligga steget före inskränkningarna. Nya generationer människor växer upp med helt nya förhållningssätt till teknikens möjligheter.
- Du måste förändras med möjligheterna för att lyckas, säger Thomas Mai till filmbranschen.
Det gäller även oss som skapar i andra branscher. Å ena sidan måste jag få betalt för det jag skriver för att kunna göra det på heltid. Å andra sidan vore mina texter inte hälften så lästa om de inte publicerades på nätet.
Det är en ekvation som just nu inte går ihop för tidningsbranschen. Bra texter och bilder, en fri och granskande journalistik, kräver redaktioner. Därför kostar tidningar pengar att prenumerera på eller läsa i lösnummer. Men pappersläsandet minskar och nätläsandet ökar. Och på internet förväntar sig läsarna att materialet ska vara gratis.
Tidningar som vill överleva på längre sikt måste antingen producera journalistik som är så bra och unik att nätläsarna är villiga att börja betala. Eller hitta andra intäkter som finansierar nätläsandet.
Om jag hade lösningen på detta dilemma för tidningsbranschen vore jag ekonomiskt oberoende för länge sedan. Så länge får jag nöja mig med att internet och sociala medier ger mig möjligheter till kommunikation som jag inte ens kunde drömma om när jag började på Piteå-Tidningen 1996. Då var telefaxen höjden av modernitet.
Jag är oändligt glad för teknikens utveckling. Att jobba på nätet kräver ambitiös källkritik som utvecklar journalistiken. Via sociala medier får jag tag i människor med vittnesmål som jag aldrig hade mött annars. Mina texter blir utan tvekan bättre av att jag kan nå nästan hela världen från min dator.
Om tomten kommer i år är det troligare att han åker bredband än pressar sig ner genom skorstenen.
God jul!