"Torka tårarna Linda, din karriär är långt ifrån över"
- Jag vill inte sjunga i Idol, utan jag ska vara med i juryn, säger min dotter. Vilken tur, eftersom jag inte tillhör de föräldrar som uppmuntrar sina barn att förnedras i tv och ljuger om att "Vilken bra röst du har älskling, självklart ska du söka till Idol".
Vi älskar att frossa i tondöva bondtölpar utan självdistans, men att se sitt barn förnedras skulle jag aldrig gå med på. När Idol var i Luleå för att leta talanger passade en av TV4 Norrbottens programledare på att söka och sågades totalt. Det är för mig helt obegripligt varför hon ställde upp när hon är anställd av kanalen och borde ha någon sorts självinsikt.
Efter att ha genomlidit en timme på onsdagskvällen som till största del bestod av sunkiga ballader och tråkiga framträdanden så tittade jag på min dotter och vi sa nästan i kör "Inga fler ballader!". Deltagarna har tydligen inte lärt sig något av de tidigare uttagningarna utan smörar på, den ena värre än den andra. Anna Bergendahl är en stor favorit i tävlingen och jag har fortfarande inte förstått varför. Hennes gnälliga röst kväver texten i låtarna och sången krystas fram på ett skrämmande sätt.
Det luktar melodifestival när tittarna röstar. Den som står som vinnare i de flesta stora musiktävlingar i Sverige faller oftast redan efter några månader som en stor sten och ut ur folks minne. Vi svenskar har lätt för att tycka om "Idoler", men vi glömmer dem lika fort.
Killarna i årets Idol är mer anonyma än tidigare och den enda som står ut är 16-årige Johan Palm. Den lilla oskuldsfulla killen som jurymedlemen Anders Bagge vill adoptera är full av talang och han kommer att blomma ut musikaliskt ju äldre han blir.
Jag tycker inte att "Idolerna" ska grina så förbaskat mycket när de åker ut för i slutändan så vet alla att komma tvåa i Idol eller bland de sista oftast är bättre för karriären än att vinna hela skiten. Torka tårarna Linda, din karriär är långt ifrån över.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!