Det är slutsatsen efter att ha läst
boken Författaren som kändis, skriven av Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson. De är docent respektive professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och deras nya bok är en uppföljare till deras tidigare, Fenomenet Björn Ranelid, som kom 2009.
Den här gången är det inte bara en författare som är utgångspunkten, i stället fem, och nu handlar det om hur dessa arbetar och arbetat med att iscensätta sig själva och sina liv i offentligheten.
De konstaterar att litterärt värde inte är något absolut eller universellt begrepp. Det finns många grupper som skapar litterära värden, alltifrån kritiker och bibliotekarier till Svenska akademien som delar ut Nobelpriset i litteratur. Det senare är, enligt författarna, en närmast övertydlig värdeskapande handling.
Sedan detta med kändisskap. Jan Guillou lyfts fram som exempel på att en litterär framgång mindre är en fråga om inneboende litterärt värde än om författarens status i offentligheten.
Kristina Lugn är ett annat. Hon fick plats i det litterära finrummet först sedan hon hade spelat ut sitt biografiska kort. Hon debuterade 1972, men först med den sjätte diktsamlingen, Bekantskap önskas med äldre bildad herre, slog hon igenom 1983.
Nyckeln till offentligheten och uppmärksamheten var att hon verkligen satte in en kontaktannons med samma text i en av de stora dagstidningarna. Sidan med kontaktannonsen fick också bli diktsamlingens omslagssida. Det satte fokus på författaren själv och på hennes privatliv.
"Diktsamlingen gav Lugn en plattform varifrån hon kunde agera såväl litterärt som medialt och som på sikt förde henne ända in i Svenska akademien", skriver författarna om hur hon tog hem storslam genom att lämna ut sig själv.
Så det gäller att ha flera kort i leken. Det räcker inte med att skriva bra. Sedan handlar det också om produktattribut. Där framhålls Kristina Lugns karaktäristiska röst och låga taltempo.
Men det är inte bara bland nu levande författare det finns exempel på hur man blir en celebritet. Selma Lagerlöf blev det och är fortfarande en litterär kändis. Hon blev det genom att skriva Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och som varenda skolbarn tvingades läsa. Så därför blev hon också flitigt exponerad i medierna.
Lagerlöf utnyttjande kändisskapet ekonomiskt och blev "Selma Lagerlöf - entreprenören", enligt den utställning som Mårbacka-stiftelsen gjorde 2010. Hon drev lantbruksföretaget Mårbacka och hon satte sitt kända författarnamn på företagets produkter, som "Mårbacka havremjöl".
Hon har också hängt med i moderna tiders förändring, blivit "en queer Selma" i senare dramatiseringar av hennes liv. Det har mötts av blandade reaktioner, men bidragit till att Selma Lagerlöf fortfarande är en celebritet som ger fler träffar på internet än nu levande celebra författare.
"Jag tycker det är häftigt att SVT satsar på den lesbiska Selma. Hade man velat se Selma sitta vid skrivbordet och författa?", undrade genusprofessorn Tiina Rosenberg i en intervju i Aftonbladet.
Nej, vem ville se Selma vid skrivpulpeten i tv-serien Selma. Så Selma Lagerlöf fick spela ut sitt biografiska kort postumt och hamnade rätt också i vår tid, 70 år efter sin död.
Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson framhåller att de inte vill nedvärdera författarna för att de också blivit kändisar, men att medial uppmärksamhet har en avgörande betydelse för framgången.
Författaren som kändis ger en intressant inblick i den mediala cirkusen kring författarna som celebriteter, hur viktig den är för framgången, men också att den litteratur de skapat ibland hamnar i skuggan när upphovsmannen spelar ut sitt biografiska kort. Det gäller att tänka på detta, blivande författare!
Att författarna till boken är två akademiker kanske bidrar till det något otydliga uttrycket. Författaren som kändis hade behövts mera rak journalistik för att klarlägga och nå ända fram.