Almqvists intima motiv tilltalar den trendige

Det är nästan så att man tänker att Anna Almqvists målningar måste ha tagit lika lång tid att göra som det tar för motiven hon avbildar att utvecklas. För hennes akvareller av växtdelarnas anatomi är oerhört detaljerade - nästan pedantiskt målade. Aldrig en utfluten kontur, aldrig ens en liten vattendroppe som stänkt fel och lämnat spår efter sig.
Det är minutiöst.Och intimt.
Almqvist förstorar växtdetaljerna tills de blir abstrakta, mjuka former.
Men för den skull tappar de inte sitt uttryck som något organiskt och levande.
Tvärtom dras betraktaren ner i en suggestiv värld där det vanligtvis myllriga blir synligt. Målningarna har en air av mystik när de mörka och ljusa kontrasterna förenar sig - det vilar nästan något Bauerskt ruvande över dem.

Jag tänker mig - lite krasst - att det här verkligen är konst för den trendmedvetne. För Anna Almqvists måleri faller inte långt från de dyra tapeter som just nu sätts upp på fondväggar runtom i bostäderna. De nästan paisleyliknande formerna med inslag av naturen ligger helt rätt i tiden.
Precis som de hade gjort på 70-talet eller för den skull - när 1700-talets stora gobelänger och handmålade tapeter värmde väggarna i de finare hushållen.
Konst som inredningsdetalj är en nog så känslig fråga. Ändå är det så många ser den.
Men jag kan inte låta blir att tycka att Anna Almqvists konst nog förtjänat att hänga i ett minimalistiskt hem, eller kanske ett med ryschiga gardiner och snidad furu.
För att hennes verk inte ska behöva passa in i en inredning, utan snarare få sticka ut.

Almqvists intima motiv tilltalar den trendige

KONSTAnna AlmqvistAkvarellKonsthallen, LuleåPågår t o m 29 november