Annorlunda Shakespeare
Med sex roller på 14 minuter och 35 sekunder gör clownen Stefan samma grej som Shakespeare gjorde med 26 roller på ungefär tre timmar. "Romeo och Julia" alltså. "Det är något Stefan är väldigt stolt över", säger clownen Stefans skapare Jens Nilsson.
Foto: Fotograf saknas!
- För det första så skalar han bort allt "ordbajsande" säger Nilsson och skrattar.
- Men sedan är det det här med prologen också. I Shakespeares version berättas ju hela historien genast, till och med att de dör i slutet. Och sedan har publiken tre timmar framför sig...grattis. Det är klart att prologen kanske fyllde sin funktion på Shakespeares tid, men clownen Stefan bestämmer sig för att göra ett annorlunda slut så att man inte får veta hur det går från början.
Stefan har blivit skådespelaren Jens Nilssons clown-alter ego.
- Det finns ju egentligen bara en typ av clown som man kan göra och det är den som är en förlängning av en själv. Oftast förknippar vi i Sverige clowner med cirkusclownen, men en teaterclown är mycket mer än så. Den har alla sorters känslor, och det är ett jättebra sätt för en skådespelare att kunna ta ut svängarna ordentligt. Det blir stor glädje och stor sorg på scenen på det sättet. Motsatsen till det här lite svenska Bergmansyndromet där allt ska vara så jävla naturalistiskt, säger Nilsson.
Framförallt är det humorn som lockar Nilsson. Så har det varit den största delen av hans karriär, både under tiden på Teaterhögskolan i Luleå och nu under anställningen på Teater Västernorrland. Han beskriver sig också som en "rätt fladdrig figur", med en fysisk teaterbakgrund som innehöll pantomim och dansinslag. Clownen Stefan bestämmer sig därför för att framföra Romeo och Julia som "modern dansteater".
- Jag blir rätt less på folk som säger att en pjäs inte bara kan vara rolig, utan att det måste finnas svärta och sådant också. Varför kan det inte "bara" få vara roligt i 45 minuter? Humor är lite undansatt tycker jag, det räknas inte som "fint" nog. Men samtidigt är det något av det svåraste man kan hålla på med. Spelar man något roligt och ingen skrattar - ja, då är det inte skoj att stå på scenen.
Han spelar visserligen gärna också allvarliga saker. Men när han ska skriva själv, då blir det komik.
- Jag kommer från den typen av teater efter att ha växt upp med Ronny Eriksson och Amos Persson. Och det roligaste jag vet är att få folk att skratta, att få dem att glömma vardagen en liten stund. Så svärta finns det mycket lite av i mina föreställningar, vill man ha det får man gå och kolla på Norén istället.
Så jobbar vi med nyheter