I Luleå har vi nu fått en ny ordförande i kommunstyrelsen. Det är det viktigaste politiska uppdraget i kommunen, en motsvarighet till regeringschef.
Ni som läst tidningarna, följt lokalradion och lokal-tv vet att den posten har Karl Petersen nu stigit ner från och detta har rönt en välförtjänt medial uppmärksamhet.
Men sedan har det liksom gått snett. Av den mediala rapporteringen har många fått uppfattningen att det nu är en annan man som tar över den ledande posten i Luleå kommun, att det är en återvändande politiker med namnet Niklas Nordström som övertagit Karl Petersens politiska roll.
Tänk så fel det kan bli i männens rike, när kvinnor inte räknas, inte ens i massmedier som har till uppgift att granska och ifrågasätta. Luleå kommuns nya starka politiker heter Yvonne Stålnacke. Det är hon som nu är ordförande i kommunstyrelsen i Luleå kommun och ingen annan.
Vafför gör de då på detta viset? för att låna en replik från rumpnissarna i Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter. Ja, det är den stående frågan. Det finns säkert feminister som kan ge en god förklaring till varför kvinnor görs osynliga när män vill ta plats. Denna kultursida är öppen för inlägg i denna sak.
För vi andra som inte är bekännande feminister, inte ens Göran Perssons light, är det bara en ständig och oanständig upprepning. Det förefaller som att Zlatan Ibrahimovic varit med på ett hörn också på vår röda breddgrad och lånat ut sina värderingar.
Ni kommer säkert ihåg hans uttalande häromveckan, att mesta fotbollslandsslagsspelaren Therese Sjögran, 187 landskamper, skulle nöja sig med en cykel försedd med hans autograf. Anders Svensson, 144 landskamper, var däremot värd en bil och dessutom ett yrkande om skattebefrielse.
Nu har Yvonne Stålnacke satts på Zlatan-cykeln. Det ges ingen plats på pakethållaren för hennes långa politiska erfarenhet. Hon förvandlas till ett rundningsmärke när ännu en man vill stiga fram.
Det här är Sverige 2014, men det känns som 1914. Nej, förresten, så långt tillbaka kan vi ju inte gå, för då var kvinnorna inte ens rundningsmärken. De hade inte rösträtt och kunde inte väljas till några politiska uppdrag.