Ännu en norsk violinist dirigerar Norrbottens kammarorkester, precis som på årets första. När det är dags för årets sista konsert. Med sig har Atle Sponberg den svenske bandoneonisten Jens Lundberg. Så att det står tango på programmet kommer knappast som någon större överraskning.
Men vi börjar i samtidens Sverige med Andrea Tarrodis "Paradisfåglar". Hon lyckas här fint åskådliggöra de färgglada tättingarnas liv i Oceaniens regnskogar. Men även några svenska flygare har smugit sig in när stråkarna gör sitt bästa för att härma de bevingade varelsernas läten.
Sedan så tango i form av tangokungen Astor Piazzollas "De fyra årstiderna i Buenos Aires". Här presenterar sig Jens Lundberg som den superskickliga solist han är på sitt mycket krävande instrument. Särskilt den oerhört vackra vintern dröjer sig kvar. Man vill inte att musiken skall ta slut.
Efter paus är Atle Sponberg solist i Karl Amadeus Hartmanns "Concerto funebre". Verket som rymmer både sorg och glädje vill tyvärr inte riktigt lyfta. Det är välspelat men tråkigt. Nej, mer fart fläkt och energi blir det i kvällens avslutande välkända tangoverk för bandoneon och violin samt för hel ensemble samlade under titeln "Tangopassion". Där ger alla inblandade allt och kammarorkesterns stråkar är lika enastående som flera av dem är stående.
Att få stifta bekantskap med Jens Lundbergs briljanta bandoneonspel är som att ta en tur in i bälgakungens sal. Ihop med sin tangokavaljer Atle Sponberg charmar de både publik och recensent. Starkt jobbat grabbar!