Billgren får fylla hela Konsthallen denna gång, men har ändå inte fått plats med hela den uppmärksammade utställningen "Ernst Billgren vs Wilhelm von Kröckert" som hade urvernissage på Borås konstmuseum.
– Borås konstmuseum har betydligt större utställningsutrymme. Här har vi fått plats för ett 100-tal verk, säger konsthallschefen Hans Sundvall.
Det är Ernst Billgren i tidigt 1980-tal som ställs mot Wilhelm von Kröckert år 2016. Genom att måla under ett annat namn vill Ernst Billgren undersöka detta med varumärke. Själv har han just nu det mest inarbetade varumärket som svensk konstnär.
– Jag bytte samtidigt ateljé, motiv, och skaffade mitt livs första staffli.
Så Wilhelm von Kröckert målar i Anders Zorns gamla Stockholmsateljé, men det där namnet von Kröckert?
– När jag föddes hade jag efternamnet Kröckert och Billgren fick jag när morsan gifte sig med en bilmekaniker.
Det är en ganska typisk svensk familjehistoria. Hans mamma Wilhelmine föddes i Tyskland, men flyttade som 19-åring till Sverige. Hon fick arbete som hushållerska i en fin familj och blev med barn med husets herre. Barnets namn blev Ernst Wilhelm Kröckert. Men konstnären Wilhelm von Kröckert föddes först 2016.
– Jag fick en fråga från en politiker om starka varumärken, om konstnärer med starka varumärken inte skulle behöva några kulturbidrag. Så jag började undra över det där med varumärken.
Är då Wilhelm von Kröckert ett lika bra varumärke som Ernst Billgren, säljer han lika bra?
– Jag drar inga slutsatser. Svaren stämmer ändå aldrig. Det är frågorna som gör att det händer något och att det är intressant.
Klart är att det är en stor skillnad mellan de två, trots att samma hjärna och händer skapat. En rak och enkel Ernst Billgren mot en något mera svårtydd Wilhelm von Kröckert.
Så här beskriver Ernst Billgren sin tidiga konstnärsperiod på 1980-talet:
– Tidigare målade jag mycket djur och natur, försökte göra så vanliga bilder som möjligt, inte sticka ut i onödan. Men det blev ett ramaskri. Det fanns en uppdelning mellan högt och lågt, fint och fult. Om en tant i Örkelljunga gillade en sak då visste man att den var dålig. Det fanns så tydliga gränser och så kom jag där som ung och med vågor i håret och målade älgar i soluppgång. Det blev ett väldigt liv. En natt blev jag utskälld av en konstföreningsordförande som förklarade att han undervisat i 30 år om konstens utveckling och så förstörde jag allt.
Idag är normerna upplösta. Det är svårt, nästa omöjligt att sticka ut.
– Jag fick ett studiebesök av elever från konsthögskolan. De klagade över att det inte längre fanns några konventioner som de kan bryta. Det får jag väl ta på mig.
Ernst Billgrens 1980-talskonst ska inte behöva tolkas, enligt honom själv. Det är självklara bilder. Wilhelm von Kröckert ger mera utrymme för tolkningar då motiven inte är lika tydliga.
Det där med att det är känslor som konsten förmedlar ger han inte mycket för.
– På Valand förklarade den första lärarinnan hur viktigt det var att teckna känsla. Hur visste hon det, hade hon gjort en undersökning? Folk säger så mycket om konst. Då gjorde jag två teckningar, en som föreställde en såg och den gjorde jag med känsla och sedan en av en fågel, men utan någon känsla. Jag frågade de andra eleverna vilken teckning som var gjord med känsla, men ingen kunde se någon skillnad.
Det är en utställning som hela tiden bjuder på något nytt. Billgren och von Kröckert upprepar sig inte. Förutom målningar också skulpturer, glas och möbler. Ernst Billgren har hunnit med allt.
– I min CV räknar jag upp det jag inte varit med i, som "Let's dance", "Skavlan" och på "Spåret".
Men där finns konstprofessor och senast konstdomare i SVT-serien "Konstnärsdrömmen".
– Efter 50 år av motgångar blev jag lite poppis, fick ett väldigt positivt bemötande från pressen och konstvärlden. Nästa gång kanske vi också kan plocka in lite konsthistoria.
Så det blir en omgång till?
– Inget är klart, men jag ställer gärna upp igen om jag får sjukt bra betalt.