Bland mordoffer och andra
"Mordet på en gycklare" är den tredje boken som Peo Rask ger ut i höst. Här får läsaren återigen möta kriminalkommissarie Marklund som filosoferar kring både samhälle och brott.
Foto: Bengt-Åke Persson
- Jag måste ju ha med ett mord för handlingens skull, men det är inte viktigt att det blir löst. Kriminalgåtan är sekundär, säger Rask.
Det är istället händelserna och samhällsskeendena kring mordgåtan som är det intressanta. I förra boken - Brottsplats Luleå - handlade det om ungdomars svårigheter att få in en fot på bostads- och arbetsmarknaden. I Mordet på en gycklare handlar det om marknadskrafter.
- Mordoffret är en entreprenör som går mot strömmen. Boken är en kommentar över diskussionerna som förs nu, med hur vi ska lösa krisen genom att alla ska bli entreprenörer. Marknaden blir "överhyllad".
Kriminalkommissarie Marklund är inte heller vilken kriminalkommissarie som helst. Han lyssnar inte på opera som brukligt är bland polischeferna i romanerna, men han skriver noveller. Han har inget dysfunktionellt kärleksliv, utan en fru som lever i högsta välmåga och en god relation med en dotter som ska skjutsas på fotbollsträning emellanåt.
Så varför skriver då Peo Rask en kriminalroman?
- Jag vill diskutera i mina böcker, men valde den här formen eftersom jag läste en intervju med Henning Mankell för några år sedan. Det var när han kommit ut med Kinesen. Där diskuterar han situationen i östafrika genom en kriminalgåta. Hade han skrivit en fackbok hade några få tusen läst den. Nu har han flera hundratusen läsare. Han får alltså sagt det han vill.
- Sjöwall och Wahlöö var föregångare inom metoden, men jag vill utnyttja det ännu mer.
Dock är Peo Rask medveten om att kriminalromaner utan lösningar är en farlig väg att gå.
- Jag hade planerat att skriva tre böcker. Sedan tror jag inte att konceptet håller längre.
Den tredje boken om kriminalkommissarie Marklund väntar redan på utgivning, så det kan mycket väl bli en fjärde bok för Peo Rask i år.
- Jag har lite bråttom med att få ut den eftersom 2009 är ett ypperligt år för ämnet, berättar han.
Boken kommer att kretsa kring konsten och Peo Rask pekar på en rad händelser som fått debattens vågor att svalla högt under året.
- Dels har det stormat kring konstfack och en konstnär har ställts inför rätta. Sedan har man även märkt lokala händelser, som till exempel diskussionerna kring "rostbollen" i rondellen och förstörelsen av ett verk under sommarbiennalen. (Christian Sievers installation En polisbil, reds. anm.).
- Så fort det skrivs om konst så verkar det väcka ont blod hos folk. Satsas det hundratusen på konst så blir folk vansinniga och tror att sjukvården ska falla samman.
Så jobbar vi med nyheter