Bland offer och förövare
BOKDanko och FlammanLars G CarlssonBlack Island Books
Foto: Fotograf saknas!
Kärnfrågan kretsar kring motsättningarna mellan Leo och sonen Lennart, mellan en övertygad högermänniska och en dito vänster. Men kanske är det inte helt så enkelt.
I Danko och Flamman klyvs förhållandet mellan far och son av ett tveeggat svärd. Och Lars G Carlsson undersöker det komplexa i situationen, den högst gråaktiga skala i det färgspektra som politiska intressen helst vill måla upp i svartvitt. Lennart kan förstås inte förlika sig med vad hans far gjorde på 40-talet, trots allt dog fem människor i dådet. Men när Lennart blir äldre, börjar han grubbla kring vad som drev fadern.
På samma sätt som många kämpade emot nazisterna och motsatte sig sättet som så många kommunister behandlades på i Sverige fanns också en stor del människor som motsatte sig Sovjetunionens härjningar i Finland. Kort sagt fanns där två stormakter på var sin sida om det politiska spektrat som båda gjorde sig skyldiga till ockupation, krig och död.
Att ställa situationen på sin spets genom ett attentat ångrar förstås även Leo under samtalen med Lennart. Leo ser sig själv som ett offer i en tid som var komplicerad. Men Lennart, som tidigare varit så blint övertygad om att han är en god människa, börjar långsamt förstå att även hans egen roll som övertygad gör honom till en bricka i ett mycket större spel.
Avgrunden mellan far och son växer sig stor i Carlssons roman. Samtidigt som den nya insikten också gör att de kommer varandra närmare, om så efter Leos död.
Lars G Carlsson, som tidigare ägnat sig åt vetenskapliga rapporter och faktaböcker, debuterar skönlitterärt med Danko och Flamman. Och det är ingen dålig debut, tvärtom. Jag imponeras av hans flyhänta och träffsäkra språk och hans sätt att hantera personbeskrivningarna med karaktärernas tvehågsenhet, miljöbeskrivningar och framförallt det intressanta spel som rullas upp i berättelsen. .
Men det är framförallt den ytterliga kombinationen av uppgivenhet och kampvilja som präglar bokens karaktärer som fascinerar mig. Människornas spel sinsemellan, men också rädslan inför det som är större.
Jag tror inte att Lars G Carlsson försöker sticka under stol med var han står själv politiskt, det märks emellanåt i boken. Men det intressanta är att jag tror att han liksom karaktärerna också ifrågasätter sig själv och sina åsikter, analyserar dem bortom vem som har rätt och feloch istället försöker se konsekvenserna i ett politiskt ställningstagande.
Det är nyttigt för oss alla att försöka se längre bort än oss själva ibland.
Annars faller vi in i den gamla devisen; "den som inte är röd när han är ung har inget hjärta, och den som inte är blå när han är gammal har ingen hjärna".
Så jobbar vi med nyheter