Carla Bley ödmjuk inför traditionen

När Carla Bley kommer till Sverige för att möta Norrbotten Big Band är det med tjugo års kompositioner i bagaget. "Jag letar efter skönhet eller spänning, helst både och", säger hon.

Foto: Patrik Boström

Kultur och Nöje2009-10-20 06:00
Tim Hagans första möte med Carla Bley var i konvoluttexten på en Art Farmer-skiva. Som fjortonåring hade han gått till biblioteket för att lyssna på en av de 25 lp-skivorna som utlåningsdisken stoltserade med och genast fastnat för musiken. Så upptäckte han att en av de medverkande var Bley. Nu, som ledare för Norrbotten Big Band, såg han sin chans att genomföra ett samarbete med den legendariska kompositören och hennes man, basisten Steve Swallow.
- Vi i bandet har ju en önskelista med musiker vi gärna skulle vilja jobba med och Carla Bley och Steve Swallow har länge funnits med på den. Därför är vi jätteglada över att det här blir av, säger Hagans.
Lika glada verkar Carla Bley och Steve Swallow vara.
- Jag väntar mig så mycket av den här turnén och jag ser fram emot att få höra bandet spela min musik. Vi talar ju alla samma språk, säger Bley och syftar på jazzmusiken.

"Språket" återkommer ständigt under intervjun. Och jakten efter de perfekta "orden".
- Jag vill kunna tala de rätta orden och jag vill också kunna lägga till något nytt och bidra med något, som de andra stora har gjort.
Hon talar om Count Basie, pianisten som tillsammans med sitt band ofta var huvudakten på jazzklubben Birdland där Carla Bley jobbade som cigarettflicka i slutet av 50-talet. Förmodligen grundlades mycket av hennes känsla för storbandsjazz redan där.
- Basie var minimalist. Få tog honom på allvar, men jag tycker att varenda ton han tog var gyllene. De var alltid på exakt rätt ställe. Jag hoppas själv lyckas med det - träffa bara om så en enda ton på exakt rätt sätt...därför skriver jag också korta pianosolon, säger Bley och skrattar.
- Jag är visserligen pianist, men jag är alltid kompositör i första hand. Jag letar efter skönhet eller spänning, helst både och...

Bley har komponerat musik sedan slutet av 50-talet och för tjugo år sedan skrev hon sitt första verk för storband - All fall down. Den står också på programmet när hon möter Norrbotten Big Band. Sedan rör sig musiken genom åren och landar i den musik som är alldeles nyskriven - bland annat en låt tillägnad Hagans.
- Jag hör en klar röd tråd genom Carlas musikaliska karriär. Det är som om alla hennes kompositioner har hennes fingeravtryck på sig. Men man hör också varenda liten utveckling hon har gått igenom och varje fas hon utforskat, säger Steve Swallow.
- Hennes musik är fylld av någon slags "hipp humor", men också dödligt allvar. På något sätt kan man kanske säga lite "tongue in cheek" - när man säger något på skoj men framställer det som att det vore allvar. Det finns så mycket musik som bara vill vara "seriös" att den lämnar folk opåverkade, men i Carlas musik kommer man nära och man får också med sig hela spektrat av hennes personlighet, säger Tim Hagans.

Med sig har Bley och Swallow batteristen Billy Drummond. En av de saker de tre har gemensamt är att de turnerar mest i Europa och Japan, och relativt lite i USA.
- USA är ett cowboyland. Det utvecklas inte längre och uppskattar inte...nej, jag kanske måste ta tillbaka det, säger Carla Bley och lägger handen för munnen.
Men Tim Hagans fortsätter:
- Nej, det är sant. I USA minskar kraven på kvalitet och istället lyfter duktiga marknadsförare fram undermåliga produkter. I Europa förstår man sig fortfarande på kvalitet. Men det är viktigt att peka ut att det börjar hända här också och man måste försöka hejda den utvecklingen.
Steve Swallow tar vid:
- Ett problem är att kultur inte tas seriöst i USA - och speciellt inte inom skolsystemet. Och därför förblir ungdomar omedvetna om kulturens värde.

Carla Bley, Steve Swallow, Billy Drummond och Norrbotten Big Band startar sin turné i Uleåborg i dag. Sedan går resan vidare till Piteå, Stockholm, Örebro och Umeå för att slutligen landa i Luleå på söndag den 25. Repetitionerna har pågått i fyra dagar - vilket är mer tid än man brukar hinna med.
- Det känns lyxigt, medger Carla Bley men säger också att gott om tid inte alltid är enbart av godo.
- Vi har verkligen haft tid att gå in på minsta detalj. Fast slutligen började det kännas som om vi gjorde en noggrann obduktion på något som hade dött, så nu måste vi börja strunta i eventuella misstag och istället satsa på att göra musiken levande igen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!