Den som stiger in i Galleri Skåda möts av en vägg fylld med luvor, rånarluvor. De är i alla möjliga färger, men det gemensamma är hålen för två ögon och en mun.
– Jag fick idén av en kompis som gav mig med den första luvan med hål i. Sedan har jag köpt luvor på loppmarknader, samlat, klippt hål i dem och sytt ihop. Många av dem har jag lånat ut och de har vandrat runt världen. Hoppas bara att de inte varit med om något rån.
På väggen mitt emot rånarluvorna hänger något helt annat i en oval osedvanligt guldprålig ram. I den finns en målning som påminner om da Vincis Nattvarden, eller egentligen är det en avmålning av mästarens verk. Kalle Nordström låter Jesus och lärjungarna inta den sista gemensamma måltiden men har en järnvägsvagns tak som bord. Ett par av lärljungarna har också prytts med föremål som inte finns i i förebilden. En av dem håller i ett gevär riktat mot Jesus, en annan höjer en ölburk.
I bakgrunden reser sig masugnen och industrimiljön på SSAB.
– Jag gillar rostet på godset och som det ser ut på järnverket. Jag är född på Svartön och har bott där, så det är ett av mina vanliga motiv.
Det religiösa inslaget då?
– Det har inte med religion att göra. Det är mina polare som sitter på vagnstaket.
Och järnvägsvagnen har ingen graffiti?
– Rostiga järnvägsvagnar är fina som de är.
I utställningen finns också skulpturer i betong, däribland en betongvägg skapad på samma sätt som när byggarbetare gjuter väggar med träribbor som form. Betongväggen har sedan brutits upp och fått ett fantasieggande hål. I andra betongskulpturer har Kalle Nordström staplat bokstäver på varandra.
– Det är roligast att göra skulpturer. Det är ungefär samma som att måla. Skulpturerna bygger jag på uppåt ungefär som att lägga på nya färglager. Det är mamma som inspirerat mig och pushat på, säger han och då måste vi berätta att mamma är skulptören Sara Edström.
Kalle Nordström ger en ytterst kortfattad presentation av sin konstnärliga bana:
– Uddebo är ungefär det jag gjort. Sedan har jag gjort målarjobb för företag, kommuner och privatpersoner sedan jag slutade skolan.
Det låter för blygsamt och därför berättar vi att Kalle Nordström var den som ledde graffitimålningen av värmeverket på Uddebo, att han skapat Björkskatans plåtreliefer, smycket Facebook-hallarna och gjort, som han uttrycker det, en massa målningar i gymnasiebyn.
– Uddebo-projektet var stort, spännande och svårt, säger han om jättemålningen som nu syns lång väg.
Flera av de unga konstnärerna som tog sig an Uddebo värmeverks stora, gråa väggar hade klotter på sina oskrivna cv. Så också projektledaren själv.
– Många har börjat med att klottra och tagits för det.
Du också?
– Det har hänt förut, men det har inget med detta jag nu ställer ut att göra. Nu målar jag hemma och för salongerna.
Det finns verk i utställningen som handlar om den illegala graffitin. En målning föreställer handfängsel, ett annat verk är graffitiverktyg som installerats i en ram. En tillplattad färgsprejburk har också ramats in.
– Det coola brottet, att det är fränt att måla graffiti. Bilden på handfängslet ska symbolisera att man kan åka fast, det är lite coolt. Rånarluvorna är en flirt med graffitin. Rånarluvor kan användas till vad som helst när man inte vill bli sedd.
Kalle Nordström har gått en konstutbildning i Dalarna, på Brunnsviks konst, och lyckas med att redan i unga år leva på sin konst.
– Jag lever fattigt ibland och gott när jag lyckats sälja. Det är fränt att göra det, jag kan konsten att leva billigt.
Och det var ytterligare en sida av denne mångsidige unge konstnär.