En administrativ stöld

Lennart Lundmark växte upp i Porjustrakten på 40-talet och fick därigenom ett tidigt intresse för de frågor och ibland tvister som kretsade kring renskötare och bofasta. På sjuttiotalet, genom sin bakgrund som docent i historia, började han forska i markrättskonflikter som varit. Under trettio år har han varit inblandad i forskning som legat till underlag för olika rättstvister, bland annat det uppmärksammade Nordmalingsmålet som rör renbetesrätt. Dessutom har han skrivit ett antal rapporter, avhandlingar och böcker i ämnet.
Nu är han tillsammans med Lars Rumar aktuell med boken Mark och rätt i Sameland. Det är mestadels en forskningsbok, men den ligger också till grund för en annan bok som kommer i augusti på förlaget Ordfront. Den heter Stulet land, och ska enligt Lundmark vara en bok som berör problemets historia och talar till en bredare publik.
Det handlar om markrätt och sedvanerätt och om uteblivna lagar.

- Det jag försöker reda ut i de här böckerna är hur den svenska staten tagit över samernas territorium med administrativa åtgärder. Det behövdes aldrig några soldater för att erövra samernas land utan istället ämbetsmän. Från 1500-talet och framåt har staten medvetet hanterat alla markrättsfrågor väldigt flytande, och det har lett till att ingen egentligen har vetat vad som har gällt, säger Lundmark.
Han menar att sedvanor och "praxis" har varit sådant som ämbetsmän skapat genom rapporter. Kronans anspråk på att äga "Lappmarken" med stöd av 1683 års skogsordning vilar enbart på några anmärkningar av två jurister i början av 1900-talet. Inga lagar har stiftats, förrän ibland hundra år efter något har påbörjats.
- Staten, som borde vara den instans som ska ta ansvar för att människor lever i sämja, har istället satt olika grupper av människor i konflikt med varandra - främst renskötare och bofasta - genom att låta bli att reglera frågor.

Än i dag märker man av dessa problem som går långt tillbaka i tiden, menar Lundmark.
- Det görs fortfarande utredning efter utredning, men inga beslut kommer. Ett fåtal politiker på riksnivå är engagerade i den ena eller andra sidan, men de övriga gömmer problemen i byrålådan och skjuter upp lösningarna.
- Problemet är också att en ursprungsbefolkning ofta är i minoritet. Den demokratiska processen fungerar inte då. Men man märker tydligt att frågan börjar väcka uppmärksamhet internationellt. Både FN och Europarådet har börjat göra påtryckningar för de tycker att den svenska staten borde ordna med att reglera desas rättigheter ordentligt. Kanske är det just detta internationella intresse som slutligen kommer att bli det avgörande i fallet, säger Lundmark.