En bok för bokälskare
Hans Olov Ohlsons skönlitterära debut "Messerschmittsakademien" handlar om besserwissrar. Och kärleken till litteraturen. "Titeln har jag burit med mig i över 20 år", säger han.
Foto: Kurt Engström
- Det var på den tiden jag arbetade på NSD. Jag satt med kollegan Peter Lundgren på en fikarast och diskuterade alla besserwissrar man stöter på i livet. Speciellt inom vårt eget yrke, journalistiken, tror jag att det finns många. Man tycker ju att man vet ganska mycket och på något sätt så krävs det också att man har bestämda åsikter om saker. Man ska ju presentera nyheterna på ett distinkt sätt.
- Jag slängde fram att man egentligen borde skriva en bok om "messerschmittar", berättar Ohlson.
Och den 29 augusti 2009 blir äntligen drömmen verklighet.
Messerschmittsakademien handlar om 43-årige Egon, som älskar böcker. Hans högsta dröm är att öppna ett eget antikvariat. Med det i sikte sätter han in en annons i tidningen där han erbjuder sig att sortera folks boksamlingar mot att han får behålla fem procent av böckerna. Efter en tid har han byggt upp en ansenlig samling och antikvariat Bokhyllaren slår upp sina portar.
Hit kommer människor av alla sorter, men med ett gemensamt intresse; de älskar också böcker. Och snart utkristalliserar sig en kärna om några personer som tillsammans med Egon utgör den nybildade Messerschmittsakademien. Man träffas, föreläser för varandra och rättar varandra så in i norden.
- Tillvaron för huvudpersonen är rätt meningsfull, både i den bemärkelsen att han funderar över meningar i böcker och över meningen med livet. Han är ju väldigt beläst och lyckas med konststycket att citera samtliga 105 Nobelpristagare i boken, säger Ohlson och skrattar.
Själv älskar Hans Olov Ohlson också böcker. Hans samling av Nobelpristagare är nu nästan komplett - så när som på fem namn.
- Messerschmittsakademien är en hyllning till böcker och läsning, och framförallt den kunskap man får ut av böcker. God litteratur har ett tidlöst värde, säger Ohlson och berättar om hur det smärtat de gånger han besökt boklådor som rear ut pocketböcker för fem kronor kilot.
Förläggaren Peo Rask på Black Island Books som ger ut Messerschmittsakademien håller med.
- Det handlar om att "reclaima" boken som kunskapskälla i denna googlandets tid. Men för små förlag och bokhandlar är det inte helt lätt, fortsätter han och berättar om litteraturmarknaden som alltmer tas över av stora multinationella företag med sikte på allt annat än "smal" litteratur.
Messerschmittsakademien har varit något av ett lustprojekt, säger Ohlson.
- Jag har jobbat som frilansare i elva år nu, efter tiden på NSD och SVT, och problemet när man arbetar med att skriva är ju att man inte direkt har ork eller plats för skrivande som fritidssysselsättning. Men så kom det sig att jag tillbringade ett halvår nere i Skåne 2005 och då skrev jag första utkastet till boken. Det blev inte bra och blev liggande. Men så i höstas jobbade jag en del med tv och då kom lusten att skriva igen.
- Jag kunde göra texten rolig för mig själv medan jag skrev, även om jag fick lägga band på vitsandet en del. Jag ville ju att det skulle finnas ett mått av vemod också, berättar han.
Sedan gick det snabbt. Manuset lämnades över till förlaget i mars och fem månader senare ligger den färdiga boken på bordet framför Hans Olov Ohlson.
- Min förläggare lever verkligen upp till sitt efternamn, säger Ohlson och skrattar.
Så jobbar vi med nyheter