Det hände sig vid tiden för det kalla kriget att den då unge reportern skickades ut till Kallax flygflottilj för att intervjua generaler. Det var den finske befälhavaren för Lapplands militärområde och den svenske befälhavaren för Övre Norrlands militärområde.
Frågan var vilken fråga som skulle ställas till dessa mogna herrar, försedda med eklöv på kragspeglarna. Frågan gick till den finske generalen: Är det med Finlands försvar som med Sveriges, att det är riktat mot Sovjetunionen?
Svaret kom inte från Finland, i stället snabbt och upprört från den svenske generalen som då var Erik G Bengtsson. Sveriges försvar var inte alls riktat mot Sovjetunionen. Alliansfria Sveriges försvar riktades mot alla tänkbara angripare!
Den nu mogne kulturredaktören kommer inte ihåg om den finske generalen över huvud taget svarade på denna vid den tiden i Sverige förbjudna frågan. I vart fall blev han inte lika upprörd.
Det som inte kunde sägas då kan sägas nu och den förre Kalixbon Sten Ekman gör det i den nya boken Sovjetiskt storanfall mot Norrbotten! . Det är ingen påhittad historia. Ekman är en påläst och kunnig man i militära frågor, som tidigare skrivit en bok om Kalixlinjen. Hans nya bok bygger på det 600-sidiga dokumentet från krigsspelet "Loke" från 1967 och som nu är offentligt hos krigsarkivet. I "Loke" hymlas det minsann inte om varifrån fienden kommer.
Det är en intressant läsning att för första gången få en liten inblick i vad militären trodde skulle hända när stormakten Sovjetunionen rullade in över den östra landgränsen. Det var just över den gränsen de röda väntades komma.
Enligt detta krigsspel skulle tre fjärdedelar av norrbottningarna tvingas lämna sina hem. Större delen av kuststäderna och östra norrbotten skulle tömmas och samtidigt väntades en stor flyktingström från Finland. Krigskyrkogårdar för 100 000 krigsoffer fanns planerade. Det svenska försvaret skulle använda den brända jordens taktik. Broar och vägar skulle sprängas, hus brännas ner.
Sedan blev det vapenvila i det kalla kriget och frid på jorden. Nu förefaller vapenvilan slut, Putin rustar, utrikesminister Carl Bildt dammar av rysskräcken och Jan Björklund, utbildningspolitikens egen Bagdad Bob, vill att vi går med i Nato.
Så nu finns det snart någon ny fråga kring Sveriges säkerhetspolitik som vi inte får ställa.