Vad betyder påsken för dig?
– Påsken för mig är en oerhört viktig period i kyrkans år. Texterna och temat för påsken handlar verkligen om liv och död. Påsken påminner mig om en Gud som inte är avlägsen utan som faktiskt i Jesus stiger ner och delar det som är smärtsamt och jobbigt men också det som är livets glädje, hopp och kraft. Det finns båda dimensionerna i påsken som jag behöver.
På er hemsida står det att ”biskopens uppgift är att företräda stiftet och svenska kyrkan i samhällslivet”. Hur gör du det?
– Jag kan ibland tycka att jag gör för lite åt det. Som biskop har man en symbolisk roll. Man får ofta representera kyrkan på olika sätt. När jag är ute och reser i församlingen försöker jag ofta knyta an mot kommunerna och fråga vilka utmaningar de står inför för att lära mig mer om det. Där blir också alltid frågan; på vilket sätt kan vi som kyrka vara med och bidra till det goda livet i Norr- och Västerbotten?
– Jag står ofta i dialog med samhällsföreträdare och föreningar av olika slag. Där tycker jag att jag har min stora uppgift.
Ser det arbetet annorlunda ut nu i påsktider?
– Påsktiderna handlar mycket mer om att tillsammans med andra få dela påskbudskapet. Det som är så fantastiskt med påsken är trots kyrkors olikheter och traditioner i världen förenas alla kring påsken. Alla kan vi dela påskens innehåll med lite olika förtecken. Det tycker jag är spännande att se.
Varför vi firar egentligen påsk?
– Korset är en central symbol under påsken. Korset har två betydelser, korset där Jesus hänger är den ena delen av påsken som är Stilla veckans hälsning till oss att vi har en Gud som inte vill vara långt ifrån vår kamp utan han delar den med oss. Det andra, denna oväntade vändning som påsken har att mot alla odds är inte döden slutet utan det finns en Gud som har makt över döden. För mig är det påskens hälsning. Livet vann. Jag får stå på livets sida och arbeta för att det goda ska segra, så jag får inspiration av påsken.
– I dag är ju det nakna korset en bild av sorg och död men för de första kristna var det nakna korset en segersymbol. Han är inte kvar där, korset är tomt och det är så jag tänker. De två korsbilderna talar olika språk.
Vårt samhälle är mer sekulariserat nu än tidigare. Hur har vårt påskfirande förändrats genom åren på grund av det?
– Påsken har ju inte alls den plats i vårt samhälle i dag som den förtjänar men det är ju fel att säga. Julen däremot lever kvar i folkdjupet. Det ska vi vara glada över. Visst skulle jag önska att påsken skulle få mer plats än den får men jag tror att det har med många olika saker att göra. I våra nordliga breddgrader är påsken den tid när man gärna ger sig ut i naturen. Man har stugor, man åker skidor, man får vila ut efter jobbet och det är inte dåligt. Men då är det inte lika enkelt att samlas som under jultiden. Då brukar jag tänka att i naturen är det också en påskpredikan. Isarna bryts ner, kylan försvinner och man har börjat ana livets återkomst.
– Det är precis samma sak som vi pratar om inne i kyrkorummen, att livet segrar över mörker, över kylan. Jag tror att vi svenskar är mycket naturmänniskor och vi tilltalas mycket av naturens predikan till oss. Där möter man ju också påsken, på sitt sätt.
Hur många tror du vet varför vi firar påsk idag?
– Färre än det var för femtio år sedan. Kunskapen om tro och kristendom är inte lika stark nu. Men samtidigt tror jag att människor kan tillägna sig påskens budskap. Gudstjänstens plats är lika mycket att bli berörd som att intellektuellt förstå allt.
Hur ser dina arbetsdagar ut kring påsk?
– Jag har en ganska lugn påsk. Jag kommer att ha tre gudstjänster i domkyrkan och en gudstjänst i Seskarö kyrka.
Hur firar ni påsken hemma hos dig?
– Vi har en ganska traditionell påsk. Vi försöker samla så många som möjligt på påskafton, sedan har vi god mat och försöker vara ute. Den liknar nog mycket alla andra familjers påsk. Det är klart, vi försöker knyta an mot påskens gudstjänster så att vi kan få vara med om de här perspektiven som jag nämnde, död och liv-perspektivet.