Jo, det är just det, en dröm. Den bistre mannen dök upp en natt när Karin EE von Törne Haern låg och sov.
– Där stod han bara och sa att visst målar du akvarell. Jag svarade ja. Du har ställt ut här sade han och menade den tidigare Konsthallen i Luleå. Det var skitdåligt, urdåligt? Varför undrade jag men han stod på sig, alltihopa var skitdåligt och han stod på en av mina akvareller.
Målningen av drömkritikern visar en man som uttrycker manlig självsäkerhet. Han har armarna i kors, står bredbent och med nästan slutna ögon. Här finns ingen tvekan.
Den bistre kritikern finns där någonstans inom Karin EE von Törne Haern. Hon beskriver att han egentligen ger uttryck för hennes egen inställning.
– De bilder jag gjorde för fem år sedan vill jag inte visa mera. Det är min inre självkritik han står för. Som person påminner han inte om någon, men det var roligt att få göra honom.
Nu hänger den bistre mannen bland Karin EE von Törne Haerns andra målningar när hon i dag har vernissage hos Konstgillet i Boden, i Enter galleria. Han är en ensam man, en ensam människa bland målningar av keramiska pjäser och rymden.
Flera av Karin EE von Törne Haerns målningar är just uttryck för hennes drömmar och utställningens gemensamma nämnare beskriver hon så här:
– Det handlar om det stora mörkret vi går emot, egentligen lite om döden. Människan är medveten om att allt dör.
Det låter lite dystert, men så ska det inte uppfattas.
– Mörkret kan vara varmt också och jag är inte mörkrädd. Mörkret kan vara tryggt omslutande, vi börjar livet i mörker och jag antar att livet också slutar i mörker.
Hon är lite hemlighetsfull i sitt målande och ger ingen vägvisning med förklarande verkstitlar. Utställningen domineras av fyra stora akrylmålningar av urnor.
– Jag har satt lock på urnorna, de innehåller hemligheter som jag inte vill berätta. Det är bara jag som vet vad de innehåller. Var och en tolka får tolka vad det kan vara.
Det finns lite av mytologi kring krukorna. När de gamla egyptiska faraonerna förvandlades till mumier användes fyra kärl för en del av de inre organen. I en urna lades hjärtat, i en annan lever, osv.
– Det hade jag ingen aning om när jag målade började måla. Det bara blev fyra urnor och det var en vän som undrade om jag hade inspirerats av mumierna.
När hon av en ren tillfällighet kom att måla något av den egyptiska mytologin, har det av bara farten blivit andra inslag.
– Det här är ett matpaket för en död farao. De hade ju också färdkost för resan, säger Karin EE von Törne Haern om en av akvarellerna med ett paket som i sin bindning påminner om en stek förberedd för ugnen.
Från färden ner till dödsriket går det sedan upp i rymden.
– I en dröm gjorde jag en riktig rymdresa för många år sedan. Det här ett slags torn, en liten detalj av något stort. Jag vet inte om tornet är till skydd eller för aggressivitet. Det finns ett litet fönster, men jag vet inte om där finns någon där bakom. Man kan inte veta allt, säger hon om en stor akrylmålning.
Hon vill skapa spänning i sina bilder, ge utrymme för betraktarens egen fantasi. Så är det också med flera målningar där hon avbildat keramiska kärl. Hon placerar dem ofta ute på någon kant, som att de är på väg att trilla ner.
– Det ger en spänning i bilden. Särskilt när de kommer upp på väggen och med en undre bild. Det ska stå på kanten, lite utanför, säger Karin EE von Törne Haern och hon ger en känsla av att det är också vad hon vill med sitt måleri.