En kontrasternas afton
KONSERTFootprintsLars Jansson trioLars Jansson, piano, Paul Svanberg, trummor, Thomas Fonnesbaek, kontrabasKulturens hus, LuleåOnsdag 1 december
Foto: Pär Bäckström
Jag menar - här sitter en av Sveriges bästa jazzpianister och såsar fram en caféjazzballad enligt standardformulär 1 A..
Det känns lite som att titta på Kalle Anka på julafton. Hemtrevligt, javisst - men föga spännande.
Fast det är förstås bara en skenmanöver.
För strax kliver Lars Jansson upp från pallen och börjar stoppa papper under strängarna på flygeln. Ljuden när klubborna sjunker ner för att ge ton blir som regndroppar på ett tomt oljefat, musiken tar en annan vändning, färgningarna blir djärvare och rytmiken växlar upp.
Trion målar sig igenom hela spektrat med skönt grooviga funklåtar, hardbopdängor och vackra ballader - sedan ger de sig på en kryptisk tolvtonskomposition. Emellan sina ekvilibristiska uppvisningar vid tangenterna sträcker sig Lars Jansson runt kring flygeln och knackar och skrapar, böjer på strängar och leker fram nya klanger ur instrumentet. Den danske basisten Thomas Fonnesbaek lämnar sina stompiga basgångar och kastar sig ut i halsbrytande solon medan batteristen Paul Svanberg slänger visparna och tar fram stockarna.
Första set avslutas med Latour - en av Lars Janssons hyllningar till sina favoritviner (jo då, han har gjort flera), en vilt svängig låt som sätter ribban för andra set.
Tyvärr inträffar pressläggningen tidigt ikväll och jag får traska hemåt i pausen.
Men jag hoppas att publiken fick en härlig andra akt, lika fylld av kontraster och musikaliska upptåg som den första.
Så jobbar vi med nyheter