Ibland griper en bok läsaren så att den måste läsas till slutet, direkt och en kväll blir sen natt. Så är det med Hisham Matars Analys av ett försvinnande. Den griper direkt och man kommer aldrig ur den. Som tur är klarar han att berätta sin historia på 208 sidor.
Boken handlar om Nuri, som förlorar sin mor redan som nioåring. Han blir ensam i den stora våningen i Kairo med sin far, den förre ministern och dissidenten, och tomheten är avgrundsdjup efter den förlorade modern. Saknaden delas också av hans far.
Efter ett par år beger sig far och son på semester till en egyptisk badort. Där träffar den unge Nuri en 14 år äldre brittisk kvinna, sköna Mona, och han förälskar sig i henne, likt en pojke i sin lärarinna.
Men han får konkurrens. Det slutar med att Mona blir Nuris mycket unga fostermor och ett mycket komplicerat förhållande uppstår, där Nuri i vissa stunder önskar sin far ur världen.
Titeln ger intryck av tråkläsning och försvinner gör pappan under oklara omständigheter, men försvinner gör också Nuris bild av sin far. Men försvinnandet öppnar nya interiörer i familjens liv. Det fanns inte bara Nuris mor i pappans liv och den nuvarande fostermodern Mona. Där fanns också ett ungt hembiträde och därtill en belgisk kvinna från vars dubbelsäng försvinnandet sker.
Vi får följa Nuri genom tonåren och upp i vuxen ålder, om sökandet efter sin verklige far, i internatskollivet i England och hur pojkförälskelsen i den unga fostermodern i vuxenåren slocknar och byts i avståndstagande. I stället återvänder han till Kairo och den tjänstekvinna som egentligen är hans mor.
Det här är den 41-årige libyern Hisham Matars andra roman efter debutboken Ingen i världen, som nominerades till Bookerpriset och översatts till 28 språk. Den har recensenten inte läst, men läsupplevelsen av hans andra roman är så stark att det inte finns någon anledning att låta bli. Det blir nog en kväll och en natt till med honom.