Var har de fula orden tagit vägen? De runda orden för våra könsorgan har förlorat sin laddning och kan nu läsas i vilket anständigt organ som helst. Möjligen kanske inte i Kyrkans Tidning.
Vad ska vi då klottra i omklädningsrummen och i toaletterna när orden kuk och fitta inte längre upprör någon? Hade jag skrivit detta för 30 år sedan hade jag blivit inkallad till chefredaktören.
Nya fina fula ord tycks inte födas, åtminstone inga med spänst att kvala in på väggen i omklädningsrummet på badplatsen. Vi får nöja oss med förfulning av gamla fina ord. När hörde du senast att någon använde orden ensam? Det har blivit så fult att det snart nått klotterklass.
I början av denna vecka var det i P1 morgon tråkradio ett inslag som handlade om hälsa, motion och det allmänna tillståndet bland medborgarna. Förre proffsboxaren Paolo Roberto yttrade då något oförglömligt: Var fjärde som idag dör på sjukhus gör det själv.
Tack och lov för det, att var fjärde inte får en hjälp på vägen över till andra sidan. Något annat vore en skandal, om sjukvården tog livet av folk i stället för att rädda liv. Inte vill vi väl ha en mordinrättning för alla som kommer fyra.
Ja, hur kan det inte gå med ett gammalt fint ord. Tänk att ensamma människor i stället har blivit själviska, ensamseglaren blivit en självseglare, ensamcell i fängelset har blivit självcell, ensamförälder har blivit självförälder, ensamhetskänsla har blivit självkänsla, ensamstående har blivit självstående och ensamvargen har blivit en självvarg.
Vi måste vara öppna för språkets förändringar, inte hålla fast vid det gamla, så det gäller att anpassa sig. Kanske också retroaktivt. Hur gör vi då med Kerstin Thorvalls roman Ensam dam reser ensam, blir titeln i den nya tiden "Självdam reser själv". Och vår egen Eyvind Johnson som skrev Favel ensam, vad säger du i din grav om "Favel själv"?
Själv är språkets bäste dräng och då hjälper det inte att Svenska akademiens ordbok säger att den som är "ensam" är utan sällskap och "själv" är personligen, i egen person.
Vågar vi hävda att det naturligtvis låter självklart. Ensamklart kan det ju inte vara. När får vi nu se "ensam" på toaväggen?