Extravagant eftermiddagsjazz

Det känns nästan lite extravagant och kontinentalt att svassa in på Quality hotell och avnjuta en eftermiddagsbuffé med tillhörande storbandsjazz - för det hör ju inte till vanligheterna.
Men jag måste säga att det är ett riktigt fiffigt arrangemang, och ett bra sätt att få de som vanligtvis kanske inte besöker en jazzkonsert att ta till sig musiken under lite andra former.
Det verkar luleborna också tycka, för det är absolut knökfullt i restaurangen.

Norrbotten Big Band leds den här eftermiddagen av Håkan Broström, som vanligtvis sitter som leadsaxofonist i storbandet. Det gör han i och för sig nu också, men han har också ansvaret över musikvalet och att storbandet drar åt samma håll. Det gör han med den äran. Och dessutom förstärker det storbandskänslan, när själva bandledaren också sitter med och spelar.
Storbandskänslan, ja. Håkan Broström har valt att fylla första set med till största del amerikanska jazzstandards och svenska storbandsklassiker, och det är ju ett ypperligt grepp på en eftermiddag som denna. All The Things You Are, Memories Of You och All Of Me sätter svänget och det sorlas och stojas i bakgrunden - precis som på den gamla tiden. Hade det funnits plats för ett dansgolv hade det säkert också funnits dansvilliga, sådan jazz är det.

I andra set kommer en del nyare kompositioner in, bland annat ett underbart vackert arrangemang av Maria Schneider, där Dan Johanssons flygelhorn får huvudrollen, och aggressivt svängiga Possibilities signerad Broström själv.
Det blir med andra ord en rätt fin mix av gammalt och nytt, där alla musikval passar in i eftermiddagskonceptet.
Jazz kan vara många saker; utmanande, nyskapande, experimentell och fri - men också vilsam, härlig och väl harmonierande. Och visst finns det en anledning till att de gamla klassikerna är just klassiker. Görs de rätt, så finns det fortfarande plats i musiken även för den allra mest sönderspelade standard. De kan ju fortfarande svänga.
Och visst svänger det om eftermiddagsjazzen.