Förknippas med proggen men pratar inte politik

Året 1974 uppträdde han för första gången på en stödkonsert för strejkande hamnarbetare. Han kombinerade artistrollen med att arbeta på en fabrik.
- Jag ville se hur det var på golvet. Det låg i tiden. Det var ju även en del akademiker som ”proletariserade sig”. Men själv hade jag ingen gymnasieutbildning, och inte heller några fullständiga grundskolebetyg.

Dan Berglund väckte stor uppmärksamhet. Både publik och recensenter var förtjusta. Hans debutskiva hade 1979 sålt i över 12 000 exemplar. i dag ser det ut på ett annat sätt.
- I dag har jag mest lyssnare i undergroundkretsar. Men på 1970-talet var det inte så. Jag fick uppträda i TV, i program i stil med Allsång på Skansen, på en stor scen inför tusentals människor.

På 1970-talet var det väldigt trendigt att vara vänstervriden. Dan Berglund säger att det i hans fall mycket var en fråga om nostalgi.
- Det handlade mycket om att drömma tillbaka till en era. Vi idealiserade 1930-talets kommunism och sammanhållning. Men det var något vi aldrig hade upplevt själva.
Att han i dag är så starkt förknippad med detta tycker han delvis är orättvist. Han var långtifrån ensam att erkänna sig till kommunismen under perioden.
- Det är som om jag blivit smittad av gonorré. Artister som Mikael Wiehe blev kommunister som 25-åringar. Jag slutade vara kommunist i 25-årsåldern. Men de andra blir aldrig ifrågasatta.

År 1979 sålde han gitarren och la musicerandet på hyllan. Han omvärderade även sina politiska åsikter.
- När det gäller kommunismen, ja. Men jag hade egentligen ingen lust att göra politiska statements. Snarare handlar det om en känsla av underlägsenhet, klasskamp och vrede. Det gör det fortfarande.
I Dan Berglunds nuvarande publik finns en del unga vänsteraktivister. Men han pratar inte gärna politik med dem, inte ens när han presenterar sina låtar från scenen. Att han har unga lyssnare märks också genom att hans musik sprids via fildelningsnätverk som The Pirate Bay. Dan Berglund har själv liknat fildelningen vid plundring. Att det är ett tecken på ett samhälle i sönderfall.
- Jag har sagt det, ja. Som efter en jordbävning då folk springer i väg med tv-apparater. Det ligger någonting i det, även om det kanske inte ska tas så allvarligt. Det är en strid jag aldrig kan vinna. Så jag skiter i det.