Frostenson om ord som njutning

Katarina Frostenson njuter av orden och som blir till poesi. I går mötte hon sin publik i säsongens första Kontext.

Katarina Frostenson njuter av orden och som blir till poesi. I går mötte hon sin publik i säsongens första Kontext.

Foto: Jan Bergsten

Kultur och Nöje2012-02-01 07:58

2004 fick Katarina Frostenson Erik Lindegren-priset. Samma år kom hennes diktsamling Karkas ut. Efter två senare diktsamlingar var hon tillbaka i Luleå i går, i vårens första Kontext.

- Gunnar Ekelöf har nog betytt mera för mig än Erik Lindegren, säger hon och beskriver Ekelöfs poesis intensitet och skönhet.

Katarina Frostensons väg till poesin och Artur Lundqvists stol i Svenska akademien 1992 började med debuten 1978.

Eller egentligen långt dessförinnan.

- Som barn var jag helt upptagen av vissa ord och vissa namn. Jag läste sedan mycket men började inte skriva förrän i 20-årsåldern. Då tänkte jag inte bli poet, i stället kritiker, forskare eller introduktör.

Under denna kväll i Kulturens hus lilla sal försöker Katarina Frostenson berätta om sig och den poesi hon skapar.

- För mig är språket en njutning. Orden kan bli så påtagliga. Sedan handlar det också om hur orden ser ut på boksidorna. Ordbilden ger en upplevelse.

Hon har rykte om sig som svår att förstå för den som läser hennes poesi. På frågan om hon är svår kommer svaret:

- Det har jag tampats med hela mitt författarliv. I vissa faser har jag bara struntat i det, i andra har jag blivit illa berörd. Visst kan jag begripa att det finns de som tycker att det är underligt det jag skriver. Men man kan ju vända och vrida på det, komma tillbaka och kanske finna att det som var underligt är vackert. Det är vad poesin är.

Katarina Frostensons nya diktsamling har titeln Flodtid, den tredje i trilogin vars andra utgåva bär namnet Tal och regn. I den senaste diktsamlingen står floden för både bortgång och förnyelse. I samlingen finns dikten Det som krisen föder och den ger hopp om en framtid i den kristid som Europa nu befinner sig i , för den utmynnar optimistiskt: "det som krisen föder är ett frö".

I andra dikter är svärtan mera påtaglig om tillståndet i världen, som i den långa dikten Jag ligger i mörker.

- Titeln Flodtid kom jag fram till sent. Ibland har jag först bestämt mig för titeln och sedan skrivit boken.

Katarina Frostenson betraktas som poet, inte prosaist, men det är enligt henne inte helt rätt.

- Det finns en poetisk prosa och det skriver jag ibland när jag har tid. Det är bra att göra avstickare. Jag har också skrivit dramatik, monodramer för en person eller för två eller tre, men då har jag gett mig ut på hal is.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!