För 50 år sedan skrev Abner Lindahl sina minnen från sågverksorterna Töre och Seskarö. Häromåret hamnade det i händerna på kalixbon Bengt-Göran Nilsson, som gjorde en bok av manuskriptet.
Visst kan det finnas skäl att ge ut glömda manuskript och det finns säkert uppgifter i Lindahls nedtecknade minnen som har historiskt värde. För en utomstående läsare är det intressant att läsa namnen på de gamla bruksherrarna. Här passerar en grosshandlare Kempe i Härnösand som köpte Törefors jordegendomar, en grosshandlare Dymling i Stockholm som köpte masugnen i Töre, bergmästare Quensel som bodde i bergmästarbostaden i Töre, bergsrådet Lagerlöf som var vd på Granviks såg på Seskarö och så dyker också en Styrman upp.
Det är med andra ord det lite finare folket bland bruks- och sågverksgubbarna som boken mest handlar om.
För Törebor och Seskaröbor har Abner Lindahls minnens säkert sitt värde, liksom för släktforskare. Men frågan återstår efter genomläsning av boken: Hur kom det sig att denne Törebo fick förnamnen Abner Geuel, hämtade från hebreiskan? Var det hans vittbereste far som hämtade hem namnen från livet till sjöss?