Ge konsten dess rättmätiga utrymme

"Konst, teater, dans, musik och litteratur... allt är möjligt, i vår stad med stort hjärta" läser jag på Piteå kommuns hemsida. Allt är möjligt, samtidigt verkar det som om ingenting är omöjligt, som att kraftigt försämra förutsättningarna att verka för en av dessa kulturyttringar, nämligen konsten, genom att lägga ner konsthallen och hänvisa konsten till bibliotek och så kallade foajekonsthallar.
I protokollet från kulturnämnden kan vi läsa att "...däremot inte sagt att det blir sämre än tidigare, det kan ju, beroende på hur man planerar bli en mer spännande och utmanande miljö". Tänk er samma motivering för nerläggning av en sporthall där basketlaget brukar hålla till med hänvisning till att de kan spela i brottningshallen ... det blir ju onekligen en mer spännande och utmanande miljö. De förslag till lösningar som läggs fram måste ses som kompletteringar eftersom konsten måste, på samma sätt som idrotten och musiken, ha rätt till sina exklusiva lokaler planerade för sitt ändamål.

Om nämndens uppdrag var att spara pengar måste man ändå se över möjligheten att inom bibliotekets väggar inrätta en konsthall - ett konstens rum för möten, samtal, skratt, irritation eller ilska. Konstnärens uppdrag är att spegla sin samtid, att bjuda människors tankar motstånd, att inbjuda till debatt. Konstnären har en viktig uppgift och bör få en möjlighet att visa upp sig på en för konsten lämplig arena. Piteå kommun har tillsammans med Piteå konstförening byggt upp ett gott renommé hos konstnärer landet runt. Ett renommé som nu riskeras genom de beslutade förändringarna för konsten med risk att konstnärer kommer att avstå från att ställa ut.
Inte bara i Piteå utan i flera av länets kommuner ser vi hur konsten får en mer undanskymd plats. Patrik Boström skrev den 18 november en artikel i vilken han tog upp frågan om konstens trängda läge i många av länets kommuner. Konsthallar läggs ner och konsten hänvisas till kombinationslösningar.
När Luleå satsade på sitt Kulturens Hus valde man att ge konsten ett rejält eget utrymme i Konsthallen. Där är det inte fråga om att kryssa bland bokhyllerader för att ta del av konstutställningarna. Däremot har man valt att på olika sätt låta konstnärers verk komma till uttryck såväl i biblioteket som i övriga utrymmen i huset.
Nog borde det vara möjligt för en stad som Piteå som säger sig ha "stort hjärta" att ge konsten dess rättmättiga utrymme.