Medan vi väntar på att det ska sluta regna
för jag upp din hand under min tröja.
När det slutar regna berättar du för mig
att vi inte längre är ett par.
Första dikten i danska Tine Hoegs debut Hej Sol Fuck Love har en ton och ett snärtigt avslut som väl beskriver kärnan i den drygt trettio sidor korta diktsamlingen.
Det handlar om hjärtesorg och inte så lite befriande humor när minnen rullar in över en dumpad kvinna i unga år.
För att bota eller dämpa sorgen, förstår man, ligger hon med killar och män, varför flertalet strofer inleds med Jag ligger med..., något som ändå inte fungerar när jämförelsens fula tryne alltid ligger på lut. En jämförelse som bottnar i saknad.
Tine Hoeg, född 1985 i Köpenhamn, skriver med en snärt som träffar och berör. Hon känns säker med pennan och kommer säkert låta hör av sig än mer (Hej Sol Fuck Love kom på danska 2013).
Ironi är också ett av hennes verktyg, som i dikten Rebound 7: Jag ligger med en person som jag känner sedan länge, det känns tryggt. Svanarna i kanalen/har fått nya ungar, berättar han. Pakistaniern/står fortfarande framför kiosken.
En bagatell är en bagatell är en bagatell, för att travestera Gertrude Stein. Visst kan det vara så, men bakom bagatellen kan också skymta berörande poesi, som i titelspåret:
Jag har glömt hur det kändes/när du skrev olika ord/med din tunga på min mage/men jag försöker ofta minnas det.