Kammarorkestern åker västerut
Snart landar Kulturskolans kammarorkester mitt i svenskbygderna i Minnesota för att ta med sig en bit av den svenska musikhistorien till törstande svenskättlingar. "När det kommer närmre känns det som om alla fokuserar och ger det lilla extra", säger Sofia Dannert, en av musikerna.
Foto: Fotograf saknas!
- Eleverna har själva jobbat ihop pengarna, och så har vi fått sponsorer, bidrag och stipendier, berättar Marianne Eriksson som är fiollärare på Kulturskolan.
Avresan blir den 6 april och kammarorkestern kommer att stanna i Minnesota i tio dagar. Där ska de ge konserter i svenskbygderna, besöka andra orkestrar och spela tillsammans med amerikanska ungdomar.
På konsertprogrammet står svensk musik, plus ett stycke av Sibelius som fick hänga med som en "skandinavisk touch". Och musikvalet är ytterst blandat - här återfinns allt från klassisk musik till nutida kompositioner, filmmusik, musikallåtar och lite populärmaterial.
- Vi vill gärna visa ungdomarna vilka många typer av musik man faktiskt kan spela i en ensemble. och sedan är det roligt att ha en vild mix, säger celloläraren Monika Jonasson.
Kulturskolans kammarorkester är den orkester som stråkeleverna spelar i efter att ha gått igenom första ensemblen - Stråkstallet. Kammarorkestern har just nu 23 elever i åldrarna elva till sjutton, men också fyra föräldrar. Men inte bara de föräldrar som spelar med i orkestern engagerar sig.
- Vi har överhuvudtaget en väldigt engagerad föräldraförening - man kan jämföra det med upplägget inom idrotten, berättar Monika Jonasson.
Man gjorde om orkestern till en fristående förening inför resan till Kina 2005, för att det skulle bli smidigare att ta emot bidrag och stipendier. Nu har man jobbat i över ett år för att göra resa till Minnesota verklighet.
- Det är viktigt för eleverna att ha ett mål att jobba mot, vare sig det är en stor konsert, en resa till grannkommunen eller en resa längre bort, säger Marianne Eriksson.
- Före, under och efter resan gör det jättemycket för orkesterklangen. Att kämpa mot ett mål gör att det blir ett långsiktigt hantverk, till skillnad från allt annat i dag som alltid ska gå så fort, fyller Monika Joansson i.
Kammarorkestern repeterar vanligtvis en gång i veckan, men inför speciella evenemang som detta blir det mer intensiva repetitionsperioder.
- När det kommer närmre och närmre känns det som om alla fokuserar och ger det lilla extra för att verkligen åstadkomma något bra, berättar Sofia Dannert som är 16 år och spelar i orkestern.
Hon har varit med i orkestern länge, men Minnesota blir hennes första långa resa tillsammans med ensemblen.
- Det blir lite av en motivation att åka på en musikresa - och dessutom är det jättespännande att få åka så långt. Jag ser fram emot upplevelserna och att få se hur det ser ut i "svenskbygden", säger hon.
- Personligen tycker jag att det är roligare att spela i orkestern än att spela solo. Det är så häftigt när alla stämmor kommer tillsammans och verkligen får ihop allt till en enda låt. Man lär sig att vara lyhörd och man utvecklar också sin känsla för musiken, fortsätter hon.
Monika Jonasson och Marianne Eriksson talar också om vikten av att få spela i en ensemble.
- Rent generellt är det viktigt som musiker att få ett sammanhang - att inte bara stå hemma på sitt rum och spela. Och dessutom utvecklar man samspelet på många plan - både musikaliskt och socialt, säger Jonasson.
Så jobbar vi med nyheter