"Kanske är vi ändå lite rädda för piratbyråns blodhundar"

Kanske är det frånvaron av plusgrader eller bara det faktum att Klabbe Granström flytt stan för Stockholm som får mig att fastna framför tvn på lördagskvällen och titta på Robinson 2009. Pakter, bråk, öråd och visst, upplägget är det samma gamla och jag får nog erkänna att det var roligare att se Nemah baka pinnbröd, men det är inte det som är grejen. Det är miljön. Jag hyllar i princip oavkortat allt som utspelar sig i tropiska miljöer, det kan vara Sex Dagar Sju Nätter med Harrison Ford eller en film som The Beach, det spelar ingen roll. Bara det finns regnskog, öar och vita stränder. Att hela produktionen känns som en repris från 1997 är för mig ovidkommande.
Jag har på senare tid börjat undra hur detta kan komma sig, och den enda förklaring jag som frilansande kulturarbetare kan finna är att detta troligen är så nära kritvita stränder jag lär komma på ett tag. Man kanske skulle boka en resa och skicka fakturan till Wanja i hopp om att hon skriver under. Hoppet är ju som sagt det sista som lämnar kroppen. Men hon kanske har lärt sig?
Något som sägs ska underlätta för artister är Ipredlagen som trädde i kraft tidigare i veckan. Man hoppas på mer legal nedladdning och den illegala trafiken rapporterats ha sjunkit med 30 procent direkt på onsdagen. Kanske är vi ändå lite rädda för piratbyråns blodhundar? Det blir intressant att se hur detta faller ut över en längre period men än så länge får artist-Sverige nog tjäna sina pengar på livespelningar. Det får en att börja tänka på sommarens festivaler. De stora bokningarna pryder redan affischerna och som hiphop-entusiast måste jag rekommendera Roskildefestivalen med Kanye West och Lil Wayne.
Eller varför inte Luleåkalaset och Tomas Ledin? Nån gång måste ju sommaren komma!
+ Linus Omarks straff mot Schweiz. Trots att hockeysäsongen börjar kännas farligt ointressant är detta veckans i särklass största underhållning!

- Stackars Wanja Lundby-Wedin. Dom har lurat henne. Så fruktansvärt elakt.