Kiruna in på djupet i ny bok
Vad är det som bestämmer en stads identitet? Det, och mycket annat, har kulturanalytikern Bo Nilsson från Umeå undersökt i sin nya bok där han satt Kiruna under luppen.
Statligt behöver inte vara ruttet och mossigt. Det statliga ägandet har inte hindrat LKAB från att utvecklas till ett modernt och konkurrenskraftigt företag,.
Foto: Thord Nilsson / SCANPIX
- Det är i sig inget ovanligt med att flytta en stad, det har gjorts förut i både Finland och Kina, men Kiruna får det på något sätt att framstå som unikt, säger Bo Nilsson, etnolog och kulturanalytiker vid instutitionen för kultur och medievetenskap vid Umeå universitet
Frågan han ställer sig i sin nya bok Kiruna - staden som ideologi som kommer ut på Boréa förlag är vilket Kiruna det är som ska flyttas och fortsätta representera Kiruna - fast på en annan plats?
- Vi blev intresserade av stadsflyttfrågan på institutionen och sökte stöd från olika instanser för att kunna göra ett projekt. Men vi fick inga forskningspengar så det rann ut i sanden. Men jag kunde inte låta bli att fortsätta ändå, på min fritid, berättar han.
Som uppväxt i Kiruna och boende där fram till 1984 låg frågan honom varmt om hjärtat.
- Man är väldigt stolt över Kiruna, denna stad med sina unika visioner, det säger alla jag har pratat med. Och det är nog lite så att man har svårt att lämna staden. Gör man det så finns där ändå talesättet "en gång kirunabo, alltid kirunabo", säger Nilsson och skrattar.
- Man pratar om Kiruna som något unikt. Kanske handlar det om tillkomsten, där Hjalmar Lundbohm försökte skapa en slags mönsterstad. Just det lyftes också när man började prata om stadsflytten - att man skulle skapa ännu ett mönstersamhälle, säger Nilsson.
I sina undersökningar, som består av böcker, dokument, bloggar och intervjuer, lyfter han just frågan om en mönsterstad, ett unikt samhälle.
- Men jag har fått fram många olika åsikter i det intervjuer jag gjort. En del tycker till exempel att det läggs alldeles för stor vikt vid just den här kollektiva identiteten - att det istället utmynnar i en trångsynt lokalpatriotism.
Andra saker som Kirunaborna själva vill lyfta fram som speciella för staden är naturen och alla dess möjligheter. Ett hårt klimat som skapat härdade människor, menar Nilsson.
Men man lyfter också fram de tre kulturer som skapat staden; den svenska, den samiska och den tornedalska.
- Officiellt så lever alla i samförstånd och har stöttat varandra historiskt sett. Men det finns också en liten mindre snygg bild där till exempel "svenskar" tycker att samer får för mycket hjälp från staten, säger Nilsson.
Och i den mindre snygga bilden lyfts det också fram konflikter mellan samer och kväner, där det diskuteras vem som egentligen är ursprungsbefolkning. Och en bild där man skuldbeläggar svenskarna som en slags kolonisatörer.
Ett annat exempel på vad som gör Kiruna unikt är rallartiden, menar Nilsson. Och förstås gruvnäringen.
- Traditionen är viktig för kirunaborna. Men det har också sagts att den traditionen gör samhället till en uttalat maskulin kultur. Många kvinnor tycker att det är ett samhälle byggt på männens villkor. Ser man till exempel på stadsflytten så har det mest diskuterats ekonomiska och tekniska detaljer - traditionellt sett typiskt "manliga" frågor. Det har inte pratats så mycket om känslor och upplevelser i och med flytten - sådant som traditionellt sett varit "kvinnliga" attribut. Om man ska generalisera så, säger Nilsson.
Brukstraditionen är kanske den starkaste traditionen i Kiruna, menar Nilsson i sin bok. Utan LKAB, inget Kiruna.
- Många har sagt i intervjuerna om stadsflytten att LKAB beter sig maktfullkomligt. Kirunaborna tar på sig en slags offerroll och tycker att det inte spelar någon roll vad de säger, LKAB gör ändå som de vill. Men samtidigt så handlar det också på något sätt om att folk vet att det här är nödvändigt för gruvans fortlevnad. Jag vet inte om det verkligen är så eftersom det inte riktigt har diskuterats några andra alternativ. Men i alla fall har protesterna inte handlat om huruvida det är nödvändigt att flytta staden. Det folk har protesterat emot har i så fall varit på vilka sätt flytten ska ske.
Brukstraditionen har också satt djupa spår i entreprenörsstaden Kiruna.
- Man talar om Kiruna som en slags eventstad för turister, med ishotell och rymdforskning. Men många kirunabor säger också att det inte hade varit möjligt utan att utomstående hade kommit och satt igång projekten. Kanske har den här bruksmentaliteten hämmat kreativiteten och nyskapandet, säger Nilsson.
- Men Kiruna har samtidigt alltid varit känt för sina stora projekt, och glädjen i dessa. Mönstersamhället var ett, men nu har det diskuterats en massa olika vilda idéer i samband med stadsflytten. och det är just de stora projekten som gör Kiruna känt, tror jag.
Så jobbar vi med nyheter