Född i Baku, Azerbajdzjan, flykt till Västtyskland, studier i Polen, Israel och Moskva. Det låter som ett långt liv, men det är bara 28 år och det är Olga Grjasnowas liv. Hon har skrivit en debutbok som är lika komplex och omspänner lika mycket av internationalitet och inblickar i olika kulturer som hennes egen växlande start i livet.
Boken handlar också om en ung kvinna, Masja, som har stora likheter med författaren. Kanske är det en självbiografi, men det har hon själv förnekat.
Vi får följa den unga Masja, först i Tyskland. Olga Grjasnowa ger historien en dramatisk början. Redan efter ett par sidor inträffar det som är inledningen, förspelet, till den stora sorgen. Hon förlorar sin kärlek Elias som efter en lång, bitter kamp avlider i sviterna efter ett komplicerat benbrott.
Kvar finns hennes bäste manliga vän, som är bög, och så en annan man som hon älskar men som inte kommit över sin förlorade kärlek under studierna därborta i USA.
Så det blir en resa till Israel, en flykt undan sorgen, men också ett sökande i sin egen bakgrund i judendomen och en studie av Mellanösternkonflikten. Hon får arbete som tolk av en tysk organisation. Hon är judinna och talar arabiska, men behärskar inte hebreiskan. Så den israeliska gränspolisen skjuter sönder hennes dator.
Men Israel är inte så enkelt. Hon träffar en israel vars syster är kommunist, feminist och framför allt komplicerad. Misja blir beroende av henne, men får också nog av henne och nog av Mellanöstern efter en arabisk bröllopsfest.
Olga Grjasnowa lyckas skildra ungt invandrarliv i Centraleuropa och det inre, konfliktdrabbade livet i Mellanöstern med en närvaro för läsaren som ger det där nödvändiga extra som måste till utöver det vi matas av i dagliga nyhetssändningar. Hon ger de nödvändiga sammansatta bilderna och efter att ha läst hennes bok känns skönlitteraturen så nödvändig.