Konstpionjär väjer inte för tabun
Carolee Schneemann chockade konstpubliken genom att använda sin vagina som arbetsmaterial. Nu är den amerikanska konstpionjären en del av Moderna museets andra önskemuseum.
Foto: Moderna museet
Carolee Schneeman är van vid att bryta tabun och mötas av upprörda reaktioner. 1960-talets konservativa kritiker kallade hennes konst för pornografisk och vissa feminister hade också svårt att ta till sig hennes verk. Carolee Schneemann var "för exhibitionistisk" och kanske också för vacker för att passa in bland de rättrogna.
- Att kritiseras av feminister var extremt smärtsamt. De var ju mina kollegor, mina systrar, vi borde ha kämpat tillsammans mot de förtryckande traditioner som fick oss att förtränga vår kulturella historia och ifrågasätta vår egen potential, säger hon.
Det har gått mer än 30 år sedan Carolee Schneemann gjorde sina kroppsrelaterade framträdanden och filmer. Meat joy, där nakna män och kvinnor dansar och leker med färg, korvar, råa fiskar och kycklingar får fortfarande publiken att dra efter andan - men annars har hennes verk på ett naturligt sätt införlivats i konsthistorien. Moderna museet har befäst hennes pionjärstatus genom att köpa in ett par verk med pengar från "Det andra önskemuseet", satsningen som riktats mot kvinnliga konstnärer.
- Det är fint. Det är nästan som en sorts arkeologi. I flera tusen år har de kvinnliga konstnärerna försummats, när jag växte upp syntes nästan inga kvinnor på konstscenen och om de gjorde det var de marginaliserade bakom eller i en struktur som styrdes av maken, pappan eller älskaren.
I dag är den nakna kroppen inte längre 70-åriga Carolee Schneemanns främsta arbetsredskap. "Jag har blivit äldre och det finns så mycket annat att göra", säger hon. Men hon fortsätter att väcka reaktioner. I filmen Infinity kisses skildrar hon relationen till katterna Cluny och Vesper, som varje morgon tungkysser sin matte. Minst lika oroväckande är verket Terminal velocity som visar en serie förstoringar av människor som faller mot sin död vid World Trade Center den 11 september 2001.
- Alla mina verk kan nog upplevas som oroväckande. De drar i väg i olika riktningar, vad du tycker om dem kommer att förändras, kanske just i det ögonblick när du tror att du vet vad du tycker om dem.
Så jobbar vi med nyheter